Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Med uppdrag att påverka EU:s lagstiftning för att stärka svensk konkurrenskraft

Publicerad 03 december 2025

Regeringen inrättade Implementeringsrådet 2024. Efter ett nomineringsförfarande utsågs Anders Johannesson till ordförande och för att leda rådets arbete. Anders har bred erfarenhet av företagarvillkor, småföretag och regelförenkling. Han har varit näringspolitisk expert vid Lantbrukarnas Riksförbund och vice ordförande i Näringslivets regelnämnd. Han har även medverkat i ett antal statliga utredningar.

Här berättar Anders om Implementeringsrådets uppdrag och vikten av att inse företagens roll för bibehållen svensk välfärd.   

Vad är Implementeringsrådets uppdrag?

– Vi arbetar för att öka näringslivets konkurrenskraft genom att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för svenska företag utifrån ny och ändrad EU-lagstiftning.  

Rådet ska lämna underlag och rekommendationer till regeringen som kan användas i EU-förhandlingar. Vi ska också bidra till att de EU-rättsakter som införs i svensk rätt inte är mer betungande för företagen än vad som krävs. Målet är att stärka svenska företags konkurrenskraft.

Hur arbetar ni inom rådet?

– Vi börjar med att översiktligt bedöma de regleringsförslag som EU-kommissionen presenterar, till exempel i sitt årliga arbetsprogram. Vi prioriterar de rättsakter som har störst påverkan på företagens konkurrenskraft.

Därefter för vi diskussioner med branschorganisationer och ibland direkt med företag om hur den kommande rättsakten kan påverka svenska företag. Baserat på det tar vi fram våra yttranden och rekommendationer, som ledamöterna i rådet beslutar om.

Sedan lämnar vi yttranden till regeringen som omfattar analyser och konkurrenskraftsberäkningar. Underlagen ska kunna användas som bidrag till instruktioner inför EU-förhandlingar om rättsakterna. 

När förhandlingar om en rättsakt är klar har vi fyra veckor på oss att lämna en rekommendation till regeringen om implementering i Sverige.

Vad är styrkan med Implementeringsrådet?

– Vi är ett råd som är oberoende till både Regeringskansliet och näringslivet och rådets ledamöter är tillsatta med personliga mandat. De företräder alltså inte någon organisation utan bidrar med sin expertkunskap och erfarenhet.  

En annan styrka är att vi konsulterar berörda delar av näringslivet för att förstå hur regelverk påverkar deras verksamhet. Därefter lämnar vi en analys till Regeringskansliet i ett tidigt skede inför förhandlingar i EU.

Våra underlag i tidiga skeden kan också användas som stöd i regeringens påverkansarbete när kommissionen håller på att utarbeta sitt förslag. Det är ett nytt arbetssätt i lagstiftningsarbetet. 

Vilka frågor arbetar ni med nu?

– Just nu arbetar vi med en kommande EU-rättsakt om cirkulär ekonomi, ny EU-förordning om utländska direktinvesteringar och EU:s förordning om gemensam jordbrukspolitik. Efter det ska vi ta tag i ett antal förslag inom kommissionens arbetsprogram för 2026. Ett av dessa förslag handlar om den europeiska produktlagstiftningen.

Vi har också börjat använda en ny beräkningsmodell som visar hur svenska företags administrativa kostnader och konkurrenskraft påverkas av regleringsförslagen. Det innebär att våra yttranden till regeringen också kommer kunna visa effekter på Sveriges konkurrenskraft som tidigare inte beräknats. Planen är att verktyget kan användas fullt ut våren 2026. 

Vad är din drivkraft med att leda Implementeringsrådet?

– Rådets uppdrag är att bidra med underlag till regeringen för att öka svenska företags konkurrenskraft. Rent krasst är god svensk konkurrenskraft en överlevnadsfråga för hela nationen eftersom den skatteintäkt som då genereras finansierar de offentliga åtagandena, såsom skolor, sjukvård, äldreomsorg, myndigheter med mera.

Det känns som en stor uppgift och det är mycket engagerande att leda ett råd med både ledamöter och personal som är skickliga, entusiastiska och professionella i sina roller. Det kan inte bli bättre i resan mot viktiga framgångar för Sveriges konkurrenskraft.

Hur kan arbetet växlas upp?

– Hela aktörskedjan, från EU-kommissionen, kommittéer, förhandlare, myndigheter och kommuner behöver inse att konkurrenskraftiga företag genererar skatteintäkter. Det handlar inte om att sänka skyddsnivåer utan om att utforma regler så att det blir lätt för företagen att uppfylla dem. De ska inte behöva lägga onödigt mycket tid på administration. Förenklade regler bidrar till ökad trygghet hos företagarna vilket främjar en stärkt välfärd.  

Implementeringsrådet har idag begränsad kapacitet. Det innebär att vi endast hinner analysera en bråkdel av den regleringstsunami som kommer från EU.