Svåra förhandlingar på COP30
Publicerad
FN:s klimatkonferens COP30 Belém, Brasilien avslutades på övertid den 22 november. Förhandlingarna präglades av motsättningar mellan olika grupper av länder och resultatet blev inte den skjuts till genomförande av ländernas nationella klimatplaner som Sverige och EU hade velat.
-
Statssekreterare Helena Dyrssen och chefsförhandlare Mattias Frumerie vid Sveriges plats på förhandlingarna.
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet.
-
Statssekreterare Helena Dyrssen höll Sveriges nationella anförande.
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet.
-
Pressträff med statssekreterare Helena Dyrssen och chefsförhandlgare Mattias Frumerie i den svenska paviljongen på COP30.
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet
-
Statssekreterare Helena Dyrssen ledde högnivåmötet i Ledarskapsgruppen för industriomställning (LeadIT) tillsammans med Indiens miljöminister Bhupender Yadav.
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet.
-
Statssekreterare Helena Dyrssen deltog i ett panelsamtal tillsammans med Nederländernas klimatminister Sophie Hermans och Danmarks klimat- och energiministern Lars Aagaard.
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet.
-
Pressträffen vid från Brasiliens Call for A Fossil Fuels Roadmap där budskapet var “Vi stödjer uppmaningen om en färdplan för en rättvis, ordnad och jämlik omställning bort från fossila bränslen, som en del av det akuta arbetet för att påskynda genomförandet och anpassningen av NDC:erna till 1,5 °C-målet.”
Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet.
Det 30:e partsmötet för FN:s klimatkonvention genomfördes i Belém, Brasilien, den 10–22 november, med över 56 000 deltagare. Mötet skulle ha avslutats den 21 november men gick som brukligt över tiden och avslutades på kvällen den 22 november.
Tydliga motsättningar mellan länder
Sveriges och EU:s främsta prioritet vid mötet var att etablera en robust process för genomförandet av de nya nationella klimatplaner (NDC, Nationally Determined Contributions) som alla länder förväntades presentera inför COP30. Inte alla länder lämnade in en ny plan och sammanställningen av de planer som lämnats in visade att utsläppen bedöms minska med 10–15 procent till 2035. FN:s klimatpanel IPCC framhåller dock att utsläppen måste minska med minst 60 procent för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
Motsättningarna mellan de länder som vill skynda på omställningen till fossilfrihet och de oljeproducerande länderna blev påtagliga på COP30. De senare menade att NDC:erna är nationellt beslutade och därmed inte ska förhandlas på klimatmötena, medan EU medgav att planerna i sig inte ska förhandlas men framhöll att mötets utfall behövde förhålla sig till hur det globala samfundet ska hantera det gap i ambition och genomförande som de nya NDC:erna visar. Länder som Kina och Indien kritiserade också regelverk som EU:s CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism).
Processen fortsätter till COP31
Det brasilianska ordförandeskapet under ledning av ordföranden André Corrêa do Lago etablerade en särskild process för att hantera bland annat ambitionsgapet och CBAM. Detta resulterade i att mötet beslutade att ta fram två rapporter till COP31, dels Global Implementation Accelerator, dels Belém Mission to 1,5. Dessutom ska en dialog etableras kring möjligheterna och utmaningarna med handelsrelaterade klimatåtgärder, där första dialogen kommer hållas i Bonn 2026. För Sverige och EU var resultatet en besvikelse, men EU valde ändå att ställa sig bakom detta förslag för att värna det multilaterala samarbetet.
Både Brasiliens president Lula och miljöminister Silva ville att COP30 skulle fatta beslut om att utarbeta en färdplan för utfasning av fossila bränslen med utgångspunkt i åtagandet från COP28 om ”transition away from fossil fuels in energy systems”. Förslaget mötte motstånd, men ordföranden åtog sig under den avslutande plenaren att ta fram en färdplan om utfasning av fossila bränslen under 2026, liksom en färdplan för att motverka avskogning.
Mer pengar till anspassning
Mötet beslutade att öka volymen anpassningsfinansiering, genom att den dubblering som givarna på COP26 uppmanades nå 2025 nu ska tredubblas till 2035 (motsvarande 120 miljarder USD). För EU var det centralt att en ökning av finansiering för anpassning skulle ske inom ramen för förra årets beslut om det nya finansieringsmålet (NCQG).
Sverige och Indien är ordförande för ledarskapsgruppen för industrins klimatomställning, LeadIT. De sammankallade ett högnivåmöte med regeringar, industrin och internationella initiativ för att utvärdera framsteg och lägga grunden för nästa fas av globalt industriellt samarbete. Statssekreterare Helena Dyrssen ledde mötet med sin indiske kollega miljöminister Bhupender Yadav. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari sände en videohälsning.
Ny handlingplan för jämställdhet antogs
COP30 antog också en ny handlingsplan om jämställdhet. Sverige, genom statssekreterare Helena Dyrssen, och Chile utsågs av COP30-ordföranden att leda förhandlingarna på ministernivå. Dessa konsultationer bidrog till att parter kunde anta en ny handlingsplan om jämställdhet och klimatförändringar, som gäller i 9 år.
Andra beslut omfattade utformningen av det nya programmet för teknologi (TIP, Technology Implementation Program), ett 60-tal indikatorer för klimatanpassning, samt en fortsättning på dialogen om omställning av finansiella flöden. Brasilien lanserade också en ny fond under högnivåmötet, Tropical Forests Forever Facility (TFFF).
Mötet beslutade också att COP31 förläggs till Turkiet, med Australien som ordförande för förhandlingarna. Etiopien blir värd och ordförande för COP32.
Sverige ser möjligheter i omställningen
De svenska huvudbudskapen är brådska och möjligheter, det vill säga att klimatomställningen brådskar utifrån vetenskapen, men den erbjuder också möjligheter i form av jobb och stärkt konkurrenskraft.
Den svenska delegationen leddes av statssekreterare Helena Dyrssen. statssekreterare Diana Janse deltog den 11-12 november. COP30 föregicks av ett högnivåmöte den 6-7 november med medverkan av DDMM Kungen och Drottningen, samt EU-minister Jessica Rosencrantz.
I delegationen ingick företrädare för Regeringskansliet, Riksdagen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, SMHI, Skogsstyrelsen och Sida. Business Sweden var för femte året i rad värd för den svenska paviljongen, där drygt ett 20-tal bolag och myndigheter genomförde evenemang och möten på temat Sweden – the Climate Matchmaker.
Delegationen medverkade utöver själva förhandlingarna i ett stort antal evenemang för att synliggöra de lösningar som Sverige och svenska bolag kan erbjuda för att påskynda omställningen globalt, i linje med huvudbudskapen brådska och möjligheter.
