Debattartikel från Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen

Vi har lagt en grund för ett mer konkurrenskraftigt EU

Publicerad 09 maj 2023

EU-minister Jessika Roswall och energi- och näringsminister Ebba Busch, debattartikel, Dagens industri, den 9 maj 2023.

En av regeringens viktigaste prioriteringar under Sveriges EU-ordförandeskap handlar om att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa förutsättningar för näringslivet att investera i ny teknik och grön omställning. En konkurrenskraftig ekonomi är en förutsättning för att behålla viktig kompetens, kunskap och produktion i Europa, skriver EU-minister Jessika Roswall (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Vår prioritering har redan gett resultat. Trots en turbulent tid i Europa ser vi nu början på ett nödvändigt politiskt skifte. Med det svenska ordförandeskapet har en ny europeisk agenda för ökad konkurrenskraft tagit form. Att värna och bygga vidare på denna inriktning kommer att vara en av de viktigaste svenska bidragen till EU-politiken under de kommande åren.

På svenskt initiativ har EU-kommissionen presenterat en strategi för ökad tillväxt och produktivitet, med sikte på 2030 och framåt. På samma sätt som med klimatmålen kräver frågan om ökad tillväxt och konkurrenskraft långsiktighet och gemensamma målsättningar. 

EU:s tillväxt, innovationsförmåga och samlade konkurrenskraft tappar jämfört med omvärlden. Tillväxten i EU har under de senaste årtiondena varit sämre än i de flesta OECD-länder, storleken på EU:s riskkapitalmarknad är en tjugondel av den amerikanska och EU spenderar betydligt mindre på forskning och utveckling än USA, Japan, Sydkorea och Kina i förhållande till BNP. Därtill har ökade energikostnader slagit hårdare mot Europa än mot någon annan marknad. Risken är påtaglig att investeringar i ny teknik och den gröna omställningen hamnar utanför EU. 

Det krävs mer än att kortsiktigt lappa och laga för att vända denna negativa trend. För att hävda sig i den globala konkurrensen behöver EU göra ökad konkurrenskraft till en vägledande princip för kommande politiska initiativ och lagstiftning. Ökad reformtakt krävs på framför allt fyra områden: 

• Den inre marknaden behöver byggas bredare och djupare. 30 år efter dess tillkomst är det EU:s enskilt viktigaste instrument för tillväxt och produktivitet, men den behöver ständigt utvecklas för att förbli konkurrenskraftig. I det korta perspektivet prioriterar regeringen frågan om att få på plats ett krisinstrument, som ska säkerställa den inre marknadens funktion och fri rörlighet för varor, tjänster och personer även i kris. Vi ska inte återupprepa misstagen från pandemin när livsviktiga varor hindrades från att passera gränser. I det längre perspektivet behöver fler hinder rivas för tjänster och data, vilket beräknas kunna addera 713 miljarder euro till ekonomin fram till 2030.
• EU behöver investera mer i forskning och innovation, vilket är avgörande för att långsiktigt säkra ekonomisk tillväxt. Flera världsledande innovationer har sitt ursprung i EU och inte minst i Sverige bedrivs forskning i världsklass. Samtidigt halkar de europeiska investeringarna efter, vilket riskerar att urholka Europa som innovationsmarknad. Inom EU är Sverige ett av få länder som klarar målet att investera 3 procent av BNP på forskning och utveckling. Hela EU behöver leva upp till den egna målsättningen, och det är därför välkommet att den nya konkurrenskraftsstrategin tydligt strävar i den riktningen.
• Det behöver bli enklare att driva företag i EU. Minskad regelbörda för företag är avgörande. Principen om en regel in, en regel ut måste implementeras fullt ut och åtgärder för att minska administration och rapporteringskrav behöver prioriteras, särskilt för små och medelstora företag. Regeringen stödjer också ambitionen att ny EU-lagstiftning ska genomgå en konkurrenskraftskoll. Därtill behöver tillgång till privat kapital förenklas. Reformer för att färdigställa en gemensam europeisk kapitalmarknadsunion behöver prioriteras under det kommande året.
• Utveckla och öka produktionen av kritiska råmaterial och nettonolltekniker inom EU. Detta för att klara samhällets och näringslivets klimatomställning och samtidigt stärka industrins konkurrenskraft i en osäker omvärld. Teknik, komponenter och råmaterial som behövs för att leda den gröna omställningen importeras i hög grad till EU från tredje länder. EU behöver fortsätta att driva en ambitiös handelsagenda med strategiska partners, samtidigt som mycket mer kan göras för att förenkla reglerna för produktion på hemmaplan. Bland annat prioriterar regeringen arbetet med ny EU-lagstiftning för att säkra tillgången på kritiska råmaterial. I det sammanhanget spelar svensk gruvnäring en avgörande roll – här finns Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för elektrifieringen.

Behovet av att stärka europeisk konkurrenskraft är stort. Ökad tillväxt, produktivitet och satsningar på innovation är en förutsättning för att Europa ska vara en attraktiv plats att investera på och för att framtidens jobb ska skapas här. Det svenska initiativet med en ny konkurrenskraftsstrategi för EU utgör en milstolpe, men ännu viktigare är det arbete som ligger framför oss med att omvandla strategin till konkret handling. Det Sverige har startat under ordförandeskapet är bara början.

Jessika Roswall, EU-minister

Ebba Busch, Energi- och näringsminister