Debattartikel från

”Homosexuella män ska få ge blod på lika villkor”

Publicerad 04 augusti 2023

Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, tidigare publicerad i Svenska Dagbladet.

Regeringen går nu fram med uppdrag till Socialstyrelsen för att möjliggöra för homosexuella män – precis som alla andra – i en fast relation att ge blod.

Trots att Sverige kommit långt finns det fortfarande lagar som diskriminerar hbtqi-personer. En sådan handlar om bloddonation. Andelen blodgivare behöver öka, samtidigt finns det människor som vill donera blod men som inte får – på grund av vem de har en relation med.

För kvinnor, och för män som har sex med kvinnor, finns ingen karens alls för att ge blod, och vid ny sexpartner ska man vänta i tre månader. Men för att en homosexuell man – i en fast relation – ska få ge blod krävs total avhållsamhet från sex under ett halvår även om han haft en och samma partner i flera år.

Blod som blod. Det borde vara en självklarhet. Men så ser det alltså inte ut i Sverige idag. Istället avvisas kategoriskt friskt blod från män som har sex med män, samtidigt som sjukvården behöver fler blodgivare och enbart runt 2–3 procent av befolkningen är aktiva blodgivare. Det är inte bara en form av diskriminering utan även en ren dumhet när det är krig i vårt närområde och vi rustar upp Sveriges krisberedskap.

Nu ser vi till att ändra det som borde ha gjorts för flera år sedan.

Vi vill att varje person som önskar ge blod ska bedömas individuellt, inte stoppas in i ett fack utifrån sexuell läggning. Därför ger regeringen genom sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson nu Socialstyrelsen i uppdrag att ta vidare arbetet med att införa individbaserad riskbedömning vid blodgivning med bibehållen patientsäkerhet. Så fungerar det redan i bland annat Nederländerna, Kanada, Storbritannien och Tyskland. Under 2024 ska ett skarpt förslag presenteras: ett förslag som inte stänger ute en stor grupp potentiella blodgivare.

Regeringen har även sedan tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna för att införa en känsligare testmetod av blod än det som används idag, så kallad NAT-testning. Ett införande av NAT-testning skulle kunna förkorta karenstiderna vid blodgivning.

Mycket har hänt för hbtqi-personers rättigheter i Sverige, men än finns mycket kvar att göra. 40 år efter att homosexualitet slutade att klassas som en psykisk störning är det på tiden att upphäva en av de sista relikerna från en mer fördomsfull tid. Blodgivare ska självklart bedömas utifrån individuellt risktagande och karantänstider oberoende av sexuell läggning. Svensk blodgivning måste komma i kapp verkligheten. Det är bokstavligt talat en fråga om liv och död.