"Nu gör vi upp med den passiva bidragspolitiken"
Publicerad
Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson, debattartikel, Dagens industri, den 13 mars 2025.
En orolig omvärld håller fortsatt tillbaka den svenska ekonomin och ger en stigande arbetslöshet. Samtidigt skriker företagare efter nya kompetenta medarbetare, samtidigt som människor fastnar i passivt bidragsberoende. Därför investerar regeringen i fler yrkesutbildningar och höjer kraven, skriver Mats Persson, arbetsmarknads- och integrationsminister.
Den växande arbetslösheten är ett resultat av ett oroligt världsläge och den utdragna lågkonjunkturen beror på svag efterfrågan i vår omvärld och pressade hushåll. Det betyder att en del som vanligtvis har ett arbete nu står utan jobb, utöver att arbetslösheten redan var för hög när vi gick in i lågkonjunkturen.
En avgörande del för att få fler jobb är att få i gång Sveriges ekonomi. Därför har regeringen satsat totalt 60 miljarder kronor i årets budget för att investera i allt från utbildning, forskning och infrastruktur, till att sänka skatter för att stärka hushållens och företagens plånböcker.
Men att få igång hjulen räcker inte. Sverige har under många år präglats av en passiv bidragspolitik. Det är inte rimligt att man kan leva på bidrag år efter år utan att göra en motprestation. Får man samhällets stöd ska man anstränga sig för att göra sig anställningsbar. Det handlar om att utbilda sig och söka jobb brett, och då vara beredd på att man kan komma att behöva byta yrke eller flytta. Det görs självklart ansträngningar av många - men inte av tillräckligt mycket av tillräckligt många.
Trots lågkonjunktur finns det lediga jobb. Under förra året fick 300 000 personer ett nytt arbete. Under januari i år fick nästan 30 000 arbetssökande ett jobb Och i detta nu finns det nästan 140 000 lediga tjänster i Sverige. Detta i ett läge där åtta av tio företag vill växa de närmsta åren samtidigt som hälften av dem ser bristen på kompetenta personer att anställa som det främsta hindret för att kunna växa, enligt en medlemsundersökning från Svenskt näringsliv. Det finns alltså lediga jobb att ta och framåt hägrar ännu fler. Men det finns för få som kan de yrken som efterfrågas.
Vi behöver fler som utbildar sig eller omskolas till att bli exempelvis kock, undersköterska och mekaniker. Därför satsar regeringen stort på olika yrkesutbildningar. Bara i år finns det 120 000 utbildningsplatser inom yrkesutbildningar som leder till jobb som efterfrågas på arbetsmarknaden. Dessutom måste fler lära sig svenska, då vi vet att språket är en nyckel till att få ett jobb, inte minst för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Mer behöver alltså göras, både av samhället och individen. Regeringen beslutade i förra veckan om ett förtydligat uppdrag till Arbetsförmedlingen. Finns det inga jobb som passar ens utbildning där man bor, kommer man behöva skola om sig, pendla eller flytta. Staten kan inte trolla fram jobb.
Men staten kan se till att de grundläggande förutsättningarna finns på arbetsmarknaden, så som möjligheter till omskolning och rimliga krav på att söka jobb brett när man är arbetslös. För att underlätta och öka rörligheten höjer också regeringen de ersättningar arbetslösa kan få för att exempelvis åka på en anställningsintervju i en annan landsända.
Kraven höjs alltså, men det gör också tryggheten. Genom en reformering av a-kassan, från och med i höst, kommer fler att omfattas och därigenom ökar den ekonomiska tryggheten i händelse av att man blir av med jobbet. Samtidigt blir det tydligare att a-kassan är en omställningsförsäkring mellan jobb, den får aldrig bidra till bidragsberoende eller långtidsarbetslöshet, varför ersättningen trappas ned över tid.
Sammantaget ger samhället stora möjligheter till utbildning och underlättar också den geografiska rörligheten. Detta är avgörande både för att den enskilde ska få en lön att leva på i stället för att riskera att fastna i långtidsarbetslöshet och för att näringslivet inte ska hämmas i sin fortsatta tillväxt. Lösningen på den höga arbetslösheten kan aldrig vara att samhället lutar sig tillbaka, betalar ut bidrag och ger dig en klapp på axeln.
Det är varför trygghet måste kombineras med en tydlig utbildnings- och arbetslinje där krav ställs och hjälp ges. Utan detta är risken stor att alltför många fastnar i långtidsarbetslöshet och att näringslivet tappar sina framtidsutsikter.
Mats Persson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)
