Debattartikel från Utrikesdepartementet

”Fem frihandelsavtal EU bör teckna under 2025”

Publicerad 17 juni 2025

Debattartikel av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, Svenska Dagbladet, den 17 juni 2025.

Sveriges ingång i förhandlingarna mellan EU och USA är tydlig: vi vill se en lösning på handelskonflikten. USA är Sveriges största exportmarknad för varor och tjänster sammanlagt, och många svenska företag är beroende av handeln med USA.

Samtidigt måste en överenskommelse vara bra för båda sidor. Vi vill att EU och USA ska presentera en överenskommelse med ömsesidiga tullsänkningar i god tid före den 9 juli.

Men EU har inte råd att sitta bakåtlutat till dess. För att stärka vår ekonomiska position och göra oss mindre beroende av enskilda marknader måste vi öppna nya handelsrutter. Sverige driver därför på för att EU redan i år ska få fem nya frihandelsavtal på plats:

1. Australien. Förhandlingarna mellan EU och Australien var i slutfasen när de plötsligt pausades 2023. Det finns alltså ett färdigförhandlat avtal som bara saknar underskrifter. Det hade kunnat höja EU:s BNP med uppemot 40 miljarder kronor och underlättat för de 150 svenska företag som redan är verksamma i Australien. Efter valet i Australien har det nu kommit signaler om att intresset är ömsesidigt.
2. Indien. Kombinationen av en snabbt växande befolkning och hög tillväxt gör Indien till en spännande ekonomi. Svensk export till Indien ökade dessutom med 17 procent förra året och motsvarar nu ett värde på 22 miljarder kronor. Det är tydligt att EU och Sverige har mycket att vinna på ett frihandelsavtal med Indien. Eftersom Indien i dag har höga tullar och ett stort antal handelshinder skulle vinsten av ett frihandelsavtal därför vara stor. Under EU-kommissionens resa till New Delhi tidigare i år uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen goda förhoppningar om ett frihandelsavtal med Indien. Hon konstaterade att det skulle skapa världens största frihandelszon och att det kunde vara klart i år.
3.  Mexiko. Just nu pågår en uppdatering av det befintliga frihandelsavtalet med Mexiko. Det beräknas kunna skapa uppemot 30 000 jobb i EU.
4. Indonesien. Förhandlingarna med Indonesien kommer snart att fylla tio år. Och så länge kan inte förhandlingar tillåtas att dra ut på tiden. Med ett avtal på plats skulle EU:s export till Indonesien kunna öka omkring 40 procent fram till 2032, och importen öka med 17 procent. Det som framför allt sticker ut är en förväntad exportökning av motorfordon med över 160 procent, vilket är särskilt viktigt efter USA:s kraftiga höjningar av tullarna på personbilar.
5. Mercosur. Inget frihandelsavtal är så prioriterat som det med Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Det skulle innebära tullsänkningar på 90 procent i båda riktningarna. Varuexporten hade kunnat öka med mer än 70 procent till 2032 och EU:s BNP skulle fått ett tillskott på uppemot 150 miljarder kronor under samma period. Även för svenska konsumenter finns en tydlig uppsida, eftersom produkter som apelsinjuice, vin och färsk frukt kan bli billigare. Efter att 25 år av förhandlingar nådde sitt slut under förra året återstår nu bara godkännandet av EU:s medlemsstater. Sverige gör allt vi kan för att påverka de som står och väger. Just nu ser läget positivt ut, eftersom motståndare som Frankrike och Polen inte ensamma kan stoppa det.

Men regeringen gör mer än att driva på för enskilda frihandelsavtal. Vi verkar för övergripande förändringar som skulle driva upp takten i alla förhandlingar. Till exempel är det orimligt att ett avtal ska fördröjas ett till två år av tiden det tar att översätta det till EU:s alla språk. Ett avtal skulle kunna gälla på engelska först och sedan kan det översättas.

Vi driver även att EU-kommissionen ska ta fram ett snabbspår, genom att få större flexibilitet i tecknandet av nya frihandelsavtal. Det skulle göra det möjligt att teckna enklare avtal, som fokuserar mer direkt på handel. Ett enkelt avtal är bättre än inget avtal alls.

När initiativet förankrades i EU-nämnden var Socialdemokraterna emot det, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men den senaste tiden har flera EU-länder anslutit sig till Sveriges position. Det är tydligt för dem att det krävs en ny handelspolitik för att snabbt få nya frihandelsavtal på plats.

Det gäller särskilt om vi ska få fem nya frihandelsavtal på plats i år, vilket skulle vara fler än EU någonsin har tecknat under ett år. Men det är precis vad som krävs nu. Det skulle inte bara innebära stora ekonomiska vinster och säkrare värdekedjor för europeiska företag. Det skulle också skicka en tydlig signal om att EU menar allvar med stödet för frihandel. När USA sluter sig ska EU vara en bastion för handel och samarbete.

Benjamin Dousa, (M) bistånds- och utrikeshandelsminister