"63 förslag som förenklar för Europas företagare"
Publicerad
EU-minister Jessica Rosencrantz, debattartikel, Dagens Industri, den 11 augusti 2025.
USA:s ekonomiska tillväxt var 2024 nästan dubbelt så hög som EU:s. Sedan finanskrisen 2008 har den amerikanska ekonomin mätt i BNP per capita nästan fördubblats jämfört med den europeiska. Sant är att Europa halkat efter, men vi står inte handfallna.
EU går nu från krisinsikt till krishantering. Regeringen satte frågan om konkurrenskraft högt på dagordningen under det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Tack vare Mario Draghis och Enrico Lettas ekonomiska rapporter har ordet ”konkurrenskraft” blivit ännu mer centralt i debatten om Europas framtid.
Ju starkare ekonomiska muskler vår kontinent har, desto mer pengar kan vi investera i den gröna och digitala omställningen, försvaret av Europa och, inte minst, fortsatt stöd till Ukraina. Förutsättningarna för allt detta avgörs av hur stark, eller svag, EU:s konkurrenskraft är. Därför måste det bli enklare för företag att starta, skala upp och stanna i Europa.
Det innebär ökade investeringar i forskning och utveckling av hög kvalitet, fler frihandelsavtal, bättre tillgång till kapital, en fördjupad inre marknad – och en kraftig minskning av företagens regel- och rapporteringsbörda. Draghi konstaterar i sin rapport att det i snitt kostar tre gånger så mycket att följa EU-regler än nationella regler. Idag larmar två tredjedelar av Europas 23 miljoner företag om att regelbördan utgör ett hinder i det dagliga arbetet. EU har inte råd att reglera bort centrala drivkrafter så som entreprenörskap och innovationsförmåga.
Kommissionen har gått fram med en ambitiös regelförenklingsagenda som genomsyrar EU:s nästa fleråriga budgetram. Det är bra. Nu driver Sverige på för att förslagen ska göra verklig skillnad. Regeringen var först ut med att tillsätta en särskild förhandlare för regelförenkling till EU. Nu växlar vi upp tempot ytterligare med en regelförenklingsoffensiv i form av 63 förslag som överlämnats till kommissionen.
Det handlar om konkreta inspel om hur EU:s regelverk kan förenklas och förtydligas inom områden som sträcker sig från miljö, klimat- och energi till budget, arbetsmarknad och digitalisering. Vi föreslår bland annat att:
- Reformera EU:s energilagstiftning: Minska detaljregler och delmål i förnybarhetsdirektivet. Tillåta teknikneutralitet, så att länder kan satsa på exempelvis kärnkraft för att nå klimatmålen.
- Förenkla EU:s kemikalielagstiftning (REACH): Tydliggör processerna, gör regelverken mer förutsägbara och säkerställ att reglerna baseras på tydliga riskfaktorer – utan att urholka det viktiga syftet att fasa ut skadliga och giftiga kemikalier.
- Digitalisera regelverk: Slopa möjligheten att kräva pappersdokumentation där elektroniska alternativ redan fungerar, till exempel i batteri- och förpackningsregler.
- Stoppa överreglering där det redan finns regler: Dra tillbaka lagförslag som innebär dubbelreglering, såsom ”Green Claims” -direktivet, där redan existerande regelverk uppfyller syftet.
Att införa regleringar är förhållandevis enkelt. Inte sällan har det också gjorts med de godaste av intentioner. Men det får inte ske till priset av en kollapsad konkurrenskraft med alla dess konsekvenser. Nu är det dags att tänka om och göra rätt. I detta arbete visar Sverige vägen – mot ett rikare, grönare och säkrare Europa.
