”Nu tar vi nästa steg att stärka försvaret i norr”
Publicerad
Debattartikel av utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonsson publicerad i Svenska Dagbladet 9 april 2026.
Vid sidan av Svartahavsregionen är Östersjöområdet och Nordkalotten den region i Europa där ryska intressen tydligast ställs mot Natos intressen. Med den multinationella stridsgrupp som Sverige leder och som snart kommer vara på plats på Nordkalotten, kommer vi att stärka avskräckningen mot Ryssland i norra Europa.
Regeringen lämnar idag en proposition till riksdagen med förslag att Sverige ska bidra med en väpnad styrka till Natos framskjutna närvaro i Finland, FLF Finland. Att Natos närvaro stärks längs alliansens norra flank är bra för Nato och det är bra för Sverige. Det gör oss och Nato som helhet tryggare och säkrare.
Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina har förändrat säkerhetsläget i Europa och Sverige i grunden. Den ryska krigsansträngningen fortsätter med oförminskad kraft och landet har ställt om sin ekonomi för ett långvarigt krig. Rysslands säkerhetspolitiska målsättningar sträcker sig bortom Ukraina. Sverige och Europa måste ställa in sig på en långvarig konfrontation med Ryssland. Tillsammans med våra allierade och partner motverkar vi aggressivt agerande från Ryssland. Det gör vi genom att visa styrka. Natos avskräckning och kollektiva försvar är grunden i motverkanspolitiken.
Beslutet om etableringen av den framskjutna närvaron i Finland fattades vid Natos toppmöte i Washington DC 2024. Stridsgruppen är en av Natos nio multinationella stridsgrupper längs alliansens östra flank. Stridsgrupperna kan beskrivas som alliansens frontstyrkor som snabbt ska kunna byta från avskräckning i fredstid till försvar vid ett väpnat angrepp.
Att Sverige kort efter Washingtontoppmötet 2024 tog på sig ledartröjan för FLF Finland visar på vår vilja och förmåga att ta ett betydande ansvar för säkerheten i vårt eget närområde.
Arbetet med FLF Finland pågår i snabb takt och sker i nära samverkan mellan Sverige, Finland, Nato och allierade. Att vi gör det tillsammans med Finland är självklart. Vi delar en säkerhetspolitisk verklighet som ledde fram till våra Natomedlemskap och som förstärkte alliansens förutsättningar till avskräckning och försvar. Med Finlands och Sveriges anslutning till Nato stärktes också kopplingen mellan Arktis och Östersjöregionen. Dessa områden utgör ett sammanhållet strategiskt och operativt område. Det medför ett särskilt ansvar och en särskild roll för Sverige. Ett ansvar som vi fullt ut bejakar.
Nordkalotten är en av Europas mest strategiskt viktiga regioner. Här finns resurser såsom kritiska jordartsmetaller, kritisk infrastruktur och centrala transportleder. I takt med den geopolitiska utvecklingen, klimatförändringarnas effekter, Rysslands anfallskrig i Ukraina och de svenska och finska Natomedlemskapen har också Arktis fått en väsentligt ökad säkerhetspolitisk betydelse. Att bidra till Natos försvar av Nordkalotten är därför centralt för försvaret av Sverige.
Samtliga nordiska länder, Frankrike, Italien och Storbritannien har meddelat att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland. Genom deltagande i FLF Finland får allierade möjlighet att utveckla och öva sin förmåga till strid i arktisk och subarktisk miljö. Ett tydligt exempel är den nyligen genomförda norskledda övningen Cold Response, där storskalig truppförflyttning från Sverige till norra Finland övades. Det stärker alliansen som helhet.
Nato står inför ett skifte där Europa behöver ta ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige är berett att ta sitt ansvar i det skiftet.
Sverige har under sina två första år som allierad visat att vi tar vår roll på allvar. Vi bidrar på marken, i luften och till sjöss. Vi agerar i Östersjöregionen, i nordområdena och längs Natos östra flank, bland annat genom Sveriges bidrag med en bataljon till Natos framskjutna närvaro i Lettland som leds av Kanada. Vår geografi utgör också ett betydande mervärde för alliansen. Våra bidrag gör skillnad.
