Faktapromemoria från Miljödepartementet

Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter 2020/21:FPM136

Publicerad Uppdaterad

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om införandet av ett europeiskt system för handel med utsläppsrätter inom unionen, samt om ändring av beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757, COM (2021) 551 slutlig. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG avseende luftfartens bidrag till unionens utsläppsminskningsmål och om införande av marknadsbaserade globala åtgärder, COM (2021) 552 slutlig. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 avseende antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelsystem till 2030, COM (2021) 571 slutlig.

Ladda ner:

Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen förslag på revideringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) som en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, det s.k. Fit for 55-paketet. Kommissionen föreslår både skärpningar av det befintliga EU ETS och att handel med utsläppsrätter införs för nya sektorer.

För det befintliga EU ETS, inklusive dess föreslagna utvidgning till sjöfartssektorn, föreslår kommissionen bland annat att tillförseln av utsläppsrätter ska minska med 4,2 procent per år för att uppnå utsläppsminskningar på 61 procent inom handelssystemet till 2030. Det är en skärpning jämfört med dagens reduktionsfaktor på 2,2 procent. Därtill föreslår kommissionen en engångsjustering av utsläppstaket. Kommissionen föreslår flera förändringar när det gäller den fria tilldelningen av utsläppsrätter och de riktmärken som styr tilldelningen. Bland annat föreslår kommissionen att införa villkor om att vidta energieffektiviserande åtgärder för att en anläggning ska få ut hela sin tilldelning. Den fria tilldelningen föreslås också fasas ut för de sektorer som ska täckas av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid. Riktmärkesdefinitionerna och verksamhetsbeskrivningar föreslås också bli mer teknikneutrala, för att anpassas till låg- och nollutsläppstekniker. Reglerna för den s.k. marknadsstabilitetsreserven, som syftar till att balansera över- och underskott på marknaden, föreslås skärpas jämfört med hur bestämmelserna annars hade utvecklats. Kommissionen föreslår vidare att annulleringarna av utsläppsrätter från reserven ska baseras på ett bestämt gränsvärde istället för att utgå från föregående års auktionsnivåer. Såväl Innovationsfonden som Moderniseringsfonden föreslås få utökade medel, och andelen av auktionstäkterna som medlemsstaterna ska spendera på klimat- och energiåtgärder fördubblas i förslaget. Kommissionen föreslår även att reglerna för flyget inom EU ETS ska skärpas, bl.a. genom en utfasning av fri tilldelning för flygets utsläppsrätter.

Kommissionen föreslår att det nuvarande EU ETS utvidgas till att omfatta sjöfart, där både sjötransporter inom EU och hälften av sjötransporterna till och från EES föreslås ingå. Därutöver föreslår kommissionen att ett separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader, sektorer som även fortsatt föreslås omfattas av ansvarsfördelningsförordningen (ESR).

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU:s utsläppshandelssystem. Revideringen av utsläppshandelssystemet bör eftersträva högsta möjliga miljöintegritet, kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet fortsatt ska premiera länder och verksamhetsutövare som vill gå före i klimatomställningen. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att det kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket. Regeringen anser att avsättningen till marknadsstabilitetsreserven (MSR) som lägst bör behållas på dagens nivå och kan överväga högre nivåer om detta bedöms nödvändigt för att motverka risk för överskott.

Regeringen anser att det befintliga systemet för riktmärken behöver uppdateras för att bättre anpassas till låg- och nollutsläppstekniker, och välkomnar att kommissionen öppnar för en sådan justering.

Regeringen anser att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I vilken takt och på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga åtgärder för att undvika risken för koldioxidläckage.

Regeringen anser att det är positivt att reglerna för flyg inom EU ETS föreslås skärpas och anser att den fria tilldelningen för flygoperatörer bör fasas ut snarast möjligt. Regeringen välkomnar en inkludering av sjöfarten i EU ETS men anser att all sjöfart till och från EES ska ingå i systemet.

Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen. Regeringen anser att ett eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och snabba på klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men behöver analysera dess effekter närmare.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.