Faktapromemoria från Miljödepartementet

F-gasförordningen 2021/22:FPM87

Publicerad

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014, COM(2022) 150 final.

Ladda ner:

Kommissionen presenterade den 5 april 2022 sitt förslag till revidering av Europaparlamentets och rådets förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser (F-gasförordningen). Förslaget är en del av den europeiska gröna given. Den reviderade förordningen är ett nyckelinstrument när det gäller att minska utsläppen av F-gaser och bidra till att EU når sitt utsläppsminskningsmål på minst 55 procent till 2030 och sitt klimatneutralitetsmål till 2050. Förslaget syftar även till att säkerställa att EU anpassar förordningen till Kigalitillägget under Montrealprotokollet. Förslaget handlar också bland annat om att åtgärda de problem som har identifierats sedan senaste revidering.

Den viktigaste bestämmelsen som kommissionen föreslår är ett stramare kvotsystem för Fluorerade kolväten (HFC), dvs. en snabbare nedfasning av HFC i bulk som får släppas ut på marknaden av producenter och importörer, med sikte på en minskning med 95 procent till 2030–2032 och med 98 procent efter 2048 (jämfört med 2015) i stället för 79 procent till 2030 i nuvarande förordning. Vidare föreslås i den nya förordningen att ytterligare förbud införs för produkter och utrustningar som använder eller fylls på med växthusgaspotenta F-gaser i de fall där alternativ finns.

För att säkerställa efterlevnaden av Kigalitilläggets bestämmelser föreslås nya nedfasningssteg efter 2030 som går snabbare än den minskning som krävs av Montrealprotokollet. Det föreslås även att vissa undantag för exempelvis inhalatorer för läkemedelsbruk, tas bort. En ny utfasningsplan för produktion föreslås.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av förordningen om fluorerade växthusgaser. F-gaser förekommer i stor utsträckning i bulk, produkter och utrustningar som omsätts på EU:s inre marknad. Det finns därför goda skäl att vidta EU-gemensamma åtgärder. Regeringen anser att det är lämpligt med skärpta krav gällande F-gaser för att nå EU:s och Sveriges klimatmål då fler och fler alternativ blir tillgängliga och åtgärder inom detta område är kostnadseffektiva. Det är även viktigt för de internationella förhandlingarna att EU åstadkommer ett ambitiöst genomförande av Montrealprotokollet och Kigalitillägget. Regeringen har som prioritering att driva på en allt snabbare klimatomställning och dessa förslag kan bidra i det arbetet.

Regeringen är positiv till en snabbare nedfasning av HFC som är i linje med EU:s klimatmål till 2030 och 2050 och avser analysera i vilken utsträckning kraven kan skärpas ytterligare. Regeringen anser att förbud för användning av och påfyllning av F-gaser bör införas så snart kostnadseffektiva alternativ finns tillgängliga för samtliga produkter och utrustningar.

Regeringen är positiv till förslag som syftar till förbättrad efterlevnad av förordningen och till ett effektivt genomförande inklusive för att förhindra illegal handel med F-gaser.

Regeringen analyserar behovet av att införa certifieringskrav för hantering av naturliga köldmedier som inte är F-gaser.

Regeringen anser att kopplingen mellan kraven på administrativa sanktioner i förslaget och de krav på straffrättsliga påföljder som finns i kommissionens förslag till miljöbrottsdirektiv måste klargöras. Regeringen har svårt att se att det bör införas administrativa sanktioner och vidsträckta befogenheter för administrativa myndigheter för de överträdelser som anges i förslaget när det samtidigt ska finnas straffrättsliga påföljder för samma överträdelser.

Regeringen avser att agera för att förslagets kostnader begränsas både för statens budget och EU:s budget i förhållande till de mål som ska uppnås.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.