Faktapromemoria från Miljödepartementet

Förordning om restaurering av natur 2021/22:FPM114

Publicerad

Kommissionen presenterade den 22 juni 2022 ett meddelande med förslag till ny förordning om restaurering av natur inom EU. Förordningen kopplar till och ska fungera i synergi med andra policyer inom den gröna given bland annat i EU:s strategier för biologisk mångfald och klimatanpassning. Förslaget innehåller ett flertal bindande mål och skyldigheter för medlemsstaterna rörande restaurering av olika typer av ekosystem.

Ladda ner:

Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motståndskraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter för att säkerställa klimatanpassning, nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden kopplade till biologisk mångfald och relaterade globala mål inom Agenda 2030. Ekosystemtjänsterna utgör en viktig grund för samhällsekonomin och välfärden. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks deras långsiktiga kapacitet att bidra med ekosystemtjänster som har en avgörande betydelse för människors välbefinnande.  

Regeringen ser behov av relevanta och ambitiösa men samtidigt realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext. Regeringen anser att det är viktigt med flexibilitet i regleringen för att göra det möjligt att prioritera kostnadseffektiva restaureringsåtgärder som tar hänsyn till medlemsländers förutsättningar och olika samhällsintressen. Arbetet med att planera och genomföra nödvändiga insatser kommer kräva betydande resurser och det kommer att ta tid att utarbeta den nationella restaureringsplanen och skapa de förutsättningar som krävs för att uppnå målen. Regeringen anser att det kan behövas fördjupade analyser för att ta ställning till om legalt bindande mål är rätt verktyg för att uppnå det grundläggande syftet att restaurera naturen i de delar som går utöver vad som krävs enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

Delar av kraven bedöms vara svåra att uppfylla inom föreslagen tid. Andra delar bedöms bli svåra att nå oberoende av tidsaspekten Regeringen bedömer att vissa mål kan behöva formuleras om. Regeringen är mån om att undvika dubbelreglering samt att förslaget beaktar den samhällsutveckling som ägt rum parallellt med degraderingen av naturen.

Regeringen avser verka för att förslaget inte hindrar en långsiktigt ökad och hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi från jordbruk-, skogs-, och fiskenäringar, hållbar utvinning av kritiska metaller och mineral samt byggande av samhällsviktig infrastruktur och bostäder samt uppbyggnad av det svenska totalförsvaret. Arbetet behöver förankras med markägare och respektera deras förutsättningar samt ägande- och brukanderätten.

Regeringen ska i det fortsatta arbetet med förslaget verka för att subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen samt det nationella självbestämmande i skogliga frågor respekteras. Regeringen värnar vidare det kommunala självstyret och det s.k. kommunala planmonopolet.  

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.