Meddelande om EU:s klimatmål för 2040 2023/24:FPM48
Publicerad
Faktapromemoria gällande meddelande om EU:s klimatmål för 2040.
Ladda ner:
Den 6 februari 2024 publicerade kommissionen ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040. Kommissionen har utifrån en konsekvensanalys rekommenderat ett mål om 90 procent nettominskning av utsläppen till 2040 jämfört med 1990. Enligt kommissionen öppnar meddelandet upp för en politisk debatt om vägen framåt för EU och utgör ett inspel för nästkommande kommission att ta vidare som lagförslag för att inkludera 2040-målet i den europeiska klimatlagen. Meddelandet innehåller inga konkreta detaljer om kommande klimatramverk som ska genomföra 2040-målet.
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och att processen för att anta ett klimatmål för 2040 nu är inledd, men noterar att det faktiska lagförslaget kommer först efter att ny kommission har tillträtt. Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen välkomnar därför ett klimatmål för EU till 2040 som skapar förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet inom unionen till 2050. Det kommande målet behöver vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen bedömer att ett EU-mål och nationellt fastställt bidrag (NDC) till Parisavtalet som ligger i linje med en ambitiös klimatpolitik ökar möjligheterna att påverka andra stora utsläppare att ställa om och därmed bidrar till att höja den globala ambitionsnivån. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. Regeringen konstaterar att kommissionen har analyserat flera ambitiösa målnivåer som innebär en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet 2050. Regeringen analyserar fortsatt konsekvenserna av kommissionens rekommenderade målnivå samt de alternativa nivåerna, och har således inte tagit ställning i frågan om vilken målnivå som bedöms lämplig.
Regeringen välkomnar att kommissionen har utgått från en teknikneutral ansats i sitt meddelande. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas för att EU ska klara omställningen. Regeringen anser att fokus i det kommande klimatramverket för att implementera 2040-målet bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel. Klimatomställningen behöver ske i hela EU, och ramverket bör därför utformas på ett sätt som innebär ökad konvergens mellan medlemsstater. En förutsättning för att EU ska lyckas med sina klimatmål på såväl kort som lång sikt är att en storskalig expansion av fossilfri el, innovation och cirkulär ekonomi möjliggörs. Regeringens bedömning är att fortsatt snabb omställning såväl i Sverige och EU som globalt skapar förutsättningar för stärkt industriell konkurrenskraft och främjar teknikutveckling. En ökad elektrifiering är centralt för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer. För regeringen är en hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi avgörande element i ett effektivt klimatarbete. Det är viktigt att EU:s politik bortom 2030 utformas för att möjliggöra ett hållbart och aktivt skogsbruk. Regeringen konstaterar att såväl utsläppsminskningar som upptag av växthusgaser behövs för att nå klimatmålen.
Regeringen välkomnar vidare att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) lyfts fram som viktiga tekniker för att nå klimatmålen. För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
