Färre AP-fonder och lägre kostnader i pensionssystemet
Publicerad
Buffertkapitalet i det svenska pensionssystemet behöver förvaltas mer kostnadseffektivt. Regeringen beslutade därför tidigare i våras om propositionen En effektivare förvaltning av buffertkapitalet, med förslag om att minska antalet AP-fonder och skärpa kompetenskraven på styrelserna. Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag.
För att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning minskas nu antalet AP-fonder. Sjätte AP-fonden, som i dag är fristående, införlivas i buffertfondssystemet genom att verksamheten och tillgångarna överförs till Andra AP-fonden. Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden. Färre antal fonder sänker kostnaderna. Med effektivare kapitalförvaltning kan pensionerna stärkas.
– Med färre AP-fonder blir det lättare att följa upp och utvärdera deras verksamhet. Det är en viktig orsak till den här reformen. Dessutom blir förvaltningskostnaderna lägre vilket gör att det blir mer över till framtida pensionärer. På sikt handlar det om miljardbelopp, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Kravprofilerna vid styrelserekrytering till AP-fonderna kommer också att skärpas. Det tydliggörs nu att styrelsen i sin helhet ska ha hög kompetens i kapitalförvaltning och tillräcklig kompetens inom bland annat finansiell ekonomi, hållbarhet, och offentlig förvaltning.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.
Vad är en proposition?
En proposition innehåller ett förslag från regeringen till riksdagen om ny eller ändrad lag. Riksdagen röstar sedan om förslaget.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson