Pressmeddelande från Finansdepartementet

Inrättande av en krishanteringsfunktion som agerar när finansiella tjänster riskerar att slås ut

Publicerad 04 juli 2025

En större driftsstörning i det finansiella systemet riskerar att leda till en samhällskris. Därför föreslås en ny operativ krishanteringsfunktion som aktiveras när samhällsviktiga finansiella tjänster riskerar att slås ut. I ett förslag som nu remitteras föreslås Riksbanken få uppdraget att leda funktionen.

Utöver Riksbanken ska också Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen. Riksbanken ska även kunna bjuda in andra aktörer som har viktiga kunskaper eller resurser, som till exempel Nationellt cybersäkerhetscenter, att delta i verksamheten.

I utkastet till lagrådsremiss som remitterats betonas att förmågan att hantera kriser ställer krav på att information kan delas snabbt mellan berörda aktörer, både myndigheter och enskilda. För att detta ska fungera inom krishanteringsfunktionen föreslås att de medverkande aktörerna, trots sekretess eller tystnadsplikt, ska dela de uppgifter med varandra som behövs för funktionens verksamhet.

– Sverige ska vara väl rustat att skydda det finansiella systemet från hot och störningar. Lika viktigt är en effektiv hantering av problemen när de har inträffat. En större driftsstörning i den finansiella sektorn kan leda till allvarliga konsekvenser. Det är centralt att säkra ansvar för hanteringen, med en funktion som kan stå redo att agera i sådana situationer, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I en promemoria som remitterades i februari 2024 föreslogs en liknande krishanteringsfunktion. Sedan dess har innehållet omarbetats, och några av ändringarna är av sådan karaktär att det behöver göras en kompletterande remittering. Jämfört med promemorian 2024 har innehållet förändrats på bland annat följande punkter:

• Krishanteringsfunktionen föreslås inte inordnas under en enskild myndighet. En myndighet får i stället i uppdrag att leda funktionens arbete.
• Riksbanken får en skyldighet att samverka med Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida kriser och höjd beredskap.
• Det klargörs att Finansinspektionens och Riksgäldskontorets uppdrag enligt beredskapsförordningen inte inskränks på grund av de uppgifter som Riksbanken har enligt lag.

Förmågan att hantera allvarliga digitala driftsstörningar i det finansiella systemet är god. Det är i första hand de finansiella företagen själva som ansvarar för att motståndskraften mot störningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur är hög och för att hantera en driftsstörning. Genom EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn, som började tillämpas den 17 januari 2025, infördes ökade krav på finansiella företag att höja sin digitala operativa motståndskraft mot cyberincidenter och stärka sin förmåga att hantera uppkomna driftsstörningar. Finansinspektionen och Riksbanken har i uppdrag att genom tillsyn och hotbildsstyrda penetrationstester säkerställa att företagen har en tillräckligt god motståndskraft.

Det kan ändå uppstå situationer som inte kan hanteras av berörda aktörer var för sig och som kräver koordinerade åtgärder från flera aktörer. Det är i sådana situationer som den föreslagna krishanteringsfunktionen ska verka.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.