Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser för en stärkt konkurrenskraft och effektiv klimatomställning

Publicerad 03 oktober 2025

Industrin är en motor för svenskt tillväxt, försvarsförmåga och klimatomställning. För att stärka industrins konkurrenskraft satsar regeringen på regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför att Tillväxtverket tillförs 18,5 miljoner kronor och Verket för innovationssystem (Vinnova) 7 miljoner kronor för 2026. Från och med 2028 beräknar regeringen att både Sveriges geologiska undersökning (SGU) och länsstyrelserna ges 19 miljoner kronor vardera inom samma satsning.

Regeringen satsar särskilt på att stärka industrins villkor för kritiska råmaterial och tillverkning av nettonolltekniker genom regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser. En konkurrenskraftig industri för kritiska råmaterial och nettonolltekniker är viktig för Sveriges tillväxt, försvarsförmåga och klimatomställning.

– Regelbördan måste ned och tempot i tillståndsprocesserna måste upp, annars har vi ingen chans i den globala konkurrensen. Nu tar vi ett samlat grepp om näringslivets utmaningar för att svensk industri ska kunna växa och investera för framtiden. Vi menar allvar med att göra Sverige till det bästa landet för att driva och utveckla industri, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Satsning på regelförenkling

Vi behöver minska företagens regelbörda och få snabbare tillståndsprocesser för att stärka industrins konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför en satsning där Tillväxtverket tillskjuts 18,5 miljoner kronor 2026 och 2027 och därefter 24,5 miljoner kronor per år för arbetet med att stärka industrins villkor. Satsningen ska underlätta för företag som vill ansöka om status som strategiskt nettonollprojekt. En sådan status gör det enklare att snabbt och med högre förutsebarhet få tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter. Satsningen innebär även att Tillväxtverket ska erbjuda företag samlad information om olika administrativa processer online. I satsningen ingår också genomförandet av EU-förordningarna om kritiska råmaterial, nettonollindustri, halvledare och STEP-förordningen samt påverkansarbete inom EU för att värna svenska intressen. I budgetpropositionen för 2025 tilldelades Tillväxtverket 9 miljoner kronor för 2025 och 10 miljoner för 2026 och 2027 för samma ändamål.

Regeringen föreslår även att SGU tillskjuts 19 miljoner kronor årligen från och med 2028. Satsningen ska bland annat underlätta för företag som vill ansöka om status som strategiskt nettonollprojekt inom koldioxidavskiljning, lagring och infrastruktur för koldioxidtransport. Satsningen ska även stärka villkoren för svensk mineralnäring i linje med EU-förordningen om kritiska råmaterial. I budgetpropositionen för 2025 ökades SGU:s anslag med 18 miljoner kronor för 2025, 19 miljoner kronor för 2026 och 2027 för regelförenkling och arbete med kritiska råmaterial.

Satsning på utveckling av nettonollteknik

Utvecklingen av nya tekniker stärker Sveriges konkurrenskraft, försvarsförmåga och klimatomställning. Regelförenkling och regelundantag är viktigt för att främja innovation inom ny och framväxande teknik. Regeringen initierar därför en satsning på så kallade regulatoriska sandlådor som underlättar för företag som vill utveckla och testa bland annat ny nettonollteknik med regelundantag, i linje med EU:s förordning om nettonollindustri. Regeringen föreslår en förstärkning av Vinnovas anslag med 7 miljoner kronor årligen från och med 2026 för detta.  

Satsning på snabbare tillstånd

Det ska vara lätt att göra rätt. Högt tempo i tillståndsprocesser är viktigt för vår konkurrenskraft. Näringslivet efterfrågar ökad förutsebarhet och det är just det myndigheterna ska bidra med för att underlätta företagens tillståndsprocesser.

Regeringen föreslår att 19 miljoner kronor tillskjuts länsstyrelserna årligen från och med 2028. Syftet är att möta de krav om inrättande av kontaktpunkter för tillståndsprocesser som ställs i EU-förordningarna om nettonollindustri och kritiska råmaterial. I budgetpropositionen för 2025 tilldelades länsstyrelserna 20 miljoner kronor 2025–2027.

Regeringen har sedan tidigare gett länsstyrelserna i Västerbottens, Dalarna, Stockholm, Örebro, Västra Götaland och Skåne län i uppdrag att vara kontaktpunkter. I uppdraget ingår att ge information till företag om tillståndsprocesser och att upprätta en tidsplan för dessa. Kontaktpunkterna ska bidra till en ökad förutsebarhet och underlätta företagens tillståndsprocesser. Genom satsningen säkerställs den långsiktig finansiering av dessa kontaktpunkter.

Båda EU-förordningarna innehåller tidsfrister för berörda tillståndsprocesser. Tidsfristerna sätter en övre gräns för hur lång tid en tillståndsprocess får ta hos berörda myndigheter i första instans från det att kontaktpunkten bekräftar att tillståndsansökan är fullständig.

EU-förordningarna ändrar inte de relevanta materiella krav som gäller för tillstånd, exempelvis miljöskyddskrav.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser för stärkt konkurrenskraft
	2026	2027	2028
Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser relaterat till EU-rättsakter, Tillväxtverket	18,5	18,5	24,5
Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser relaterat till EU-rättsakter, Vinnova	7	7	7
Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser relaterat till EU-rättsakter, SGU			19
Regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser relaterat till EU-rättsakter, Länsstyrelserna			19