Pressmeddelande från Finansdepartementet

Förslag som ska stärka det finansiella systemets förmåga att hantera it-attacker

Publicerad 11 december 2025

Regeringen föreslår en ny funktion för operativ krishantering med beredskap att agera snabbt när samhällsviktiga finansiella tjänster riskerar att slås ut. En lagrådsremiss med förslag kring funktionens sammansättning och arbete har nu beslutats.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Hybridhot i form av cyberattacker har ökat påtagligt de senaste åren. Det finansiella systemet ska präglas av motståndskraft och krisberedskap. Med en operativ krishantering på plats ökar förutsättningarna för att kunna agera snabbt och effektivt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.    

Digitaliseringen innebär att det finansiella systemet och samhällsviktiga finansiella tjänster, till exempel betalningar, är sårbara för störningar i den digitala infrastrukturen. Det kan handla om allt från omfattande strömavbrott till it-attacker.

För att motverka att en sådan driftstörning i det finansiella systemet eskalerar till en samhällskris föreslår regeringen att det inrättas en funktion för operativ krishantering. Funktionen ska dels stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet i Sverige om samhällsviktiga finansiella tjänster slås ut, dels underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs för att upprätthålla det finansiella systemet. Riksbanken får ansvaret att leda funktionen och ska även få bjuda in andra aktörer att medverka. Förutom Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen.

Förmågan att hantera kriser ställer krav på att information snabbt kan delas mellan berörda aktörer, både myndigheter och enskilda, och att berörda aktörer kan organisera sig och samverka med varandra för att hantera krisen. För att detta ska fungera inom krishanteringsfunktionen föreslår regeringen lagändringar för att de medverkande aktörerna ska kunna dela uppgifter med varandra.

Riksbanken föreslås också få en generell skyldighet att samverka med Finans­inspektionen, Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Förslagen innebär ändringar i lagen (2022:1568) om Sveriges Riksbank och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.