Pressmeddelande från Socialdepartementet

Förslag för stärkt uppföljning av folkhälsopolitiken

Publicerad 04 februari 2026

Regeringen har tagit emot förslag till flera åtgärder för att stärka uppföljningen av folkhälsopolitiken och de alkoholpolitiska styrmedlen. Förslagen gäller både hur data samlas in och hur analyser genomförs.

– Kloka beslut kräver kunskap om vilka insatser som gör störst skillnad och var. Syftet med utredningen har varit att stärka beslutsunderlaget i hälsoarbetet. Genom att tydliggöra kostnader för ohälsa och vilka insatser som gör mest nytta kan samhällets resurser användas mer effektivt både på nationell, regional och lokal nivå, säger socialminister Jakob Forssmed.

Utredningen Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken föreslår att Folkhälsomyndigheten får ett samlat ansvar för att utveckla ett nytt hälsoekonomiskt ramverk. Det omfattar bland annat bättre metoder, stöd till kommuner och regioner, utveckling av modeller och bättre användning av registerdata. Myndigheten föreslås också få ett utökat forskningsuppdrag för att stärka kompetensen inom hälsoekonomiska metoder.

Utredningen föreslår även ett nytt hälsoekonomiskt sekretariat som ska ge gemensamma riktlinjer för ekonomiska analyser inom folkhälsa. Dessutom föreslås en nationell metodhubb som ska stärka kompetensen i hur olika uppgifter samlas in, särskilt inom urvalsundersökningar.

En viktig del av förslagen rör tillgången till data. Utredningen pekar på behovet av mer heltäckande och individbaserade uppgifter för att kunna följa utvecklingen av folkhälsan. Förslagen innebär att staten får bättre underlag för att genomföra effektutvärderingar av olika insatser, bland annat för barn, unga och äldre.

Regeringen beslutade även att ge utredaren i uppdrag att utvärdera hur alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet påverkar folkhälsan. Utredningen konstaterar att båda styrmedlen fortsatt är viktiga för att hålla nere alkoholkonsumtionen och därmed minska skador och kostnader för samhället. Styrmedlen ses som en del av en större helhet där även vård, tillsyn, information och lokalt förebyggande arbete ingår.

– Alkoholens effekter för både hälsa och vård är välkända, men kunskapen om hur alkoholpolitikens styrmedel såsom Systembolaget och alkoholskatten faktiskt fungerar, är mindre känt. Nu har en utredning fått utvärdera huruvida statens styrmedel minskar alkoholens skadeverkningar, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.