Pressmeddelande från Socialdepartementet

Kunskap om skillnader mellan fysiska och digitala umgängesformer bland barn och unga ska tas fram

Publicerad 26 maj 2026

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om hur fysiska respektive digitala umgängesformer påverkar barns och ungas psykiska hälsa och välmående. Med utgångspunkt i kunskapssammanställningen ska myndigheten komplettera befintliga vägledningar och rekommendationer om barns och ungas digitala medieanvändning.

– Barn och unga formar i dag sina liv och relationer på andra sätt än tidigare generationer. Det här är en omdanande utveckling som skett under kort tid när fysiska och digitala umgängesformer existerar parallellt och ibland flyter samman. När techjättarna påverkar barn och ungas sociala utveckling lyfts det ofta att olika plattformar möjliggör nya sätt att umgås. Då är det också angeläget med mer kunskap om skillnader mellan fysiska och digitala umgängesformer för att kunna skapa förutsättningar för goda relationer och hälsa, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Barn och ungas trygghet måste säkerställas, online som offline. När allt fler unga mår psykiskt dåligt behöver samhället stärka sin kunskap om de bakomliggande orsakerna. Hur den digitala utvecklingen påverkar barn och ungas umgänge är en viktig del, för att vi ska kunna göra välavvägda och förebyggande insatser framåt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Våra barn och ungdomar lever en stor del av sina liv i den digitala världen där normer och värderingar ofta inte är jämställda eller tar hänsyn till mänskliga rättigheter. Detta är värderingar vi aldrig skulle acceptera när vi träffas fysiskt på gatan eller på skolgården. Därför måste vi ställa större krav på tech-plattformarna och få fram tydliga riktlinjer för barn och ungas medieanvändning, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

Den digitala utvecklingen har förändrat hur barn och unga bygger, skapar och upprätthåller sociala relationer. En allt större del av barns och ungas umgänge med varandra sker i dag genom digitala kanaler såsom sociala medier, spelplattformar och meddelandetjänster. Även när barn och unga träffas fysiskt kan digitala medier ta stort utrymme, exempelvis om umgänget består i att titta på videoklipp tillsammans eller spela ett tv-spel.

Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens rapport Psykisk hälsa och suicid i Sverige 2024 att andelen skolbarn (11-, 13- och 15-åringar) som rapporterar psykiska besvär har ökat tydligt under 2000‑talet. Exempelvis har andelen flickor som har svårt att somna dagligen dubblerats, från cirka 10 till 20 procent.

Folkhälsomyndigheten har sedan tidigare, på uppdrag av regeringen, tagit fram rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn och unga i åldrarna 0–18 år. Befintliga vägledningar och rekommendationer om barns och ungas digitala medieanvändning behandlar dock inte frågan om hur barn och unga samt deras vårdnadshavare bör tänka kring fysiska respektive digitala umgängesformer för att främja barnets eller den unges psykiska hälsa och välmående.

Folkhälsomyndigheten ska senast den 20 december 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).