Regeringen breddar investeringsstödet Kraftlyftet
Publicerad
Regeringen breddar nu investeringsstödet inom Kraftlyftet så att fler aktörer ska kunna bidra till att stärka leveranssäkerheten i elsystemet. Det kan möjliggöra fler nyanslutningar för företag och hushåll.
– Kraftlyftet bidrar till fler investeringar i elproduktion där behovet är som störst. Samtidigt stärker Kraftlyftet elsystemet i en tid då det råder global energikris, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
I nuläget kan inte högeffektiv kraftvärme som använder avfall få stöd. Även termiska lager som är anslutna till ett fjärrvärmenät är undantagna. Därför ändras förordningen med hänvisning till en artikel i EU:s gruppundantagsförordning GBER.
Sverige har ett trettiotal avfallskraftvärmeanläggningar som framför allt producerar fjärrvärme och endast en mindre mängd el. Det betyder att det finns potential för ytterligare elproduktion från den typen av anläggningar.
– Förutom att effektivisera energiproduktionen kan förbränningskapaciteten bidra till att farligt avfall, exempelvis PFAS, omhändertas på ett mer miljö- och hälsosäkert sätt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Förordningsändringen träder i kraft den 28 juli 2026. Ändringen kommer därmed gälla efter pågående utlysning som pågår fram till den 1 juli.
Regeringen avser att återkomma om de ekonomiska ramarna som behövs för att Energimyndigheten ska kunna öppna upp en utlysning under 2027. Frågan hanteras inom den ordinarie budgetprocessen.
Gruppundantag för statligt stöd (GBER)
Statligt stöd får bara lämnas om det godkänts av Europeiska kommissionen eller följer särskilda undantagsregler. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) utgör ett sådant särskilt undantag och statligt stöd inom Kraftlyftet regleras genom GBER. Enligt GBER kan investeringsstöd till energisektorn endast beviljas till investeringar som främjar förnybar energi.
Mot bakgrund av det ansträngda effektläget i södra Sverige finns det behov av att utreda andra möjligheter att stödja investeringar i planerbar elproduktion som inte omfattas av nuvarande gruppundantagsförordning.
Gasturbiner används främst som snabb och pålitlig reservkraft och för att säkra elnätet vid effekttoppar och avbrott. Det finns ett 40-tal turbiner spridda över landet, de flesta i södra Sverige där effektbehovet är som störst.
Regeringen undersöker möjligheterna att i enlighet med EU:s statsstödsregler kunna lämna stöd för investeringar i gasturbiner som har kapacitet att på sikt anpassas till klimatneutrala bränslen. En fortsatt beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.
Presskontakt
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-232 25 28
e-post till Elisabeth Wanngård
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-110 17 63
e-post till Thea Andersson
Kraftlyftet
Investeringsstödet Kraftlyftet infördes för att stärka elsystemets förmåga att möta ett ökat elbehov på kortare sikt. Kraftlyftet främjar investeringar som stärker kraftsystemet där det behövs som mest. Det skapar bättre förutsättningar att få fram el, där och när det behövs, för att stärka konkurrenskraften.
Den nuvarande utlysningen har visat att det finns en stor vilja till att investera i ökad elproduktionskapacitet tack vare stödet. Hittills har ansökningar om 400 MW ny elproduktionskapacitet kommit in för SE 3 och SE 4. Det är mer än effektbehovet hos en mellanstor svensk stad.
Totalt har Energimyndigheten fått 378 ansökningar som i stödbelopp uppgår till ungefär 11 miljarder kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som utlysningens budget. Omkring en tredjedel av ansökningarna avser ny elproduktionskapacitet och resterande avser i huvudsak ny batterilagring.
