Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringens utredning föreslår en satsning för att modernisera datadelningen i offentlig förvaltning

Publicerad 29 juni 2026

Myndigheter, kommuner och regioner ska få nya verktyg för att dela data på ett effektivt och säkert sätt, enligt förslag från en statlig utredning. Förslagen kan ge samhällsekonomiska vinster på 10–40 miljarder kronor per år, beräknar utredningen.

– Sverige behöver bättre möjligheter att dela data i offentlig sektor. Det är avgörande för att ta tillvara AI:s möjligheter och samtidigt värna den personliga integriteten. Jag ser nu fram emot att sätta mig in i utredningens förslag, säger civilminister Erik Slottner.

Utredningen om integritetsfrämjande teknik i förvaltningen har överlämnat sitt betänkande till civilminister Erik Slottner. Uppdraget har varit att analysera hur myndigheter, kommuner och regioner kan utbyta mer digital information med användning av integritetsfrämjande teknik, det vill säga tekniker som skyddar uppgifter vid datadelning.

Utredningen, som har letts av den särskilde utredaren Erik Janzon, föreslår flera uppdrag till myndigheter för att öka användningen av integritetsfrämjande tekniker.

Utredningen föreslår bland annat att:

• Myndigheten för digital förvaltning (Digg) får i uppdrag att ge stöd och vägledning om integritetsfrämjande teknik.
• Skatteverket får ansvar för att utveckla och tillhandahålla förvaltningsgemensamma tjänster inom området.
• Utvalda myndigheter får i uppdrag att testa och utveckla användningen av dessa tekniker i sin verksamhet.

Samhället beräknas kunna spara 10–40 miljarder kronor per år

Utredningen bedömer att potentialen är särskilt stor inom områden där datadelning i dag är svår, exempelvis inom hälso- och sjukvården. De samhällsekonomiska vinsterna av ökad användning av integritetsfrämjande teknik uppskattas till 10–40 miljarder kronor per år. Sammantaget kan förslagen göra det möjligt för myndigheter, kommuner och regioner att dela mer data, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten upprätthålls.

Så fungerar integritetsfrämjande teknik

Integritetsfrämjande teknik (även kallat PET – Privacy Enhancing Technologies) är ett samlingsnamn för flera typer av tekniker.

Det kan till exempel handla om:
• att ta bort eller dölja uppgifter som kan kopplas till en enskild person
• att begränsa mängden data som delas och
• att analysera data utan att uppgifterna delas i läsbar form.

Med vissa tekniker kan data bearbetas medan den är krypterad. Det innebär att ingen kan se de underliggande uppgifterna. Det kan ersätta traditionell datadelning, där stora mängder data samlas in av en aktör för att sedan analyseras. I stället för att dela rådata kan aktörer dela resultat och insikter. Det minskar risken för att känsliga uppgifter sprids.

Integritetsfrämjande teknik visar hur teknik och lagstiftning kan samverka. Den gör det möjligt att använda nya regler för datadelning fullt ut, samtidigt som integriteten skyddas.

PET-utredning viktig del av flera datadelningsreformer

PET-utredningen är en viktig del av regeringens samlade reformarbete för ökad datadelning, som bland annat inbegriper en ny lag för mer kostnadseffektiv datadelning och uppdrag för att stärka den offentliga förvaltningens datahantering. Lagen (2026:1379) om interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentliga förvaltningen gör det möjligt att ställa gemensamma interoperabilitetskrav vid återkommande eller omfattande datadelning inom offentlig förvaltning. Uppdraget till Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Statistiska centralbyrån (SCB) att förbereda en funktion för god datahantering vid SCB som ska stärka stödet till offentliga aktörer i hur data organiseras, kvalitetssäkras och delas säkert och ansvarsfullt. Sammantaget handlar reformerna om att undanröja hinder för datadelning, göra datadelning praktiskt och tekniskt möjlig samt säkerställa att data håller hög kvalitet.