Pressmeddelande från Försvarsdepartementet

Utredning tillsatt om vägval för framtida stridsflyg

Publicerad 25 juni 2026

En särskild utredare ska analysera samhällsekonomiska samt försvars- säkerhets- och utrikespolitiska effekter av de principiella vägval för framtida stridsflyg som regeringen har beslutat om. De principiella vägvalen är ett nationellt utvecklat stridsflygssystem, ett stridsflygssystem utvecklat i internationellt samarbete och anskaffning av utländskt stridsflygssystem. Analysen ska skapa förutsättningar för en bred politisk förankring och utgöra underlag för regeringens framtida beslut om ett principiellt vägval avseende ersättare till JAS 39 Gripen.

– Gripen kommer att vara en viktig del av svensk försvarsförmåga under lång tid. Men eftersom det kan ta upp till 25 år att kravställa, utveckla och införa ett nytt stridsflygssystem behöver vi nu ta fram ett gediget underlag för nästa generation. Utredningen ska belysa hur Sverige kan säkerställa en modern luftstridsförmåga efter Gripen, med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen, vårt ansvar som allierad i Nato och behovet av en robust försörjningsförmåga i fred, kris och krig, säger försvarsminister Pål Jonson.

– Beslutet om framtidens stridsflyg är inte bara en materielinvestering, det är ett vägval för Sveriges säkerhet, vår teknologiska suveränitet och vår försvarsförmåga för resten av seklet. Därför måste varje alternativ prövas noggrant innan beslut fattas, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– En stark luftstridsförmåga är avgörande för Sveriges och våra allierades säkerhet och frihet. Gripen är fortsatt en potent och eftertraktad stridsplattform, men har en begränsad livslängd. Redan nästa regering kommer sannolikt behöva fatta beslut om nästa generations stridsflyg. Den här utredningen säkerställer att Sverige kan fatta välgrundade beslut för vår säkerhet i många decennier framöver, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.

Valet av framtida stridsflygsystem innebär långsiktiga och omfattande ekonomiska åtaganden för staten. De samhällsekonomiska, försvars- säkerhets- och utrikespolitiska effekterna av respektive alternativ behöver därför analyseras noggrant.

En sådan analys bör omfatta direkta kostnader över systemets livscykel, indirekta effekter på arbetsmarknad, näringsliv och forskning, samt konsekvenser för den försvarsindustriella basen och Sveriges förmåga att uppfylla Natos krav.

Vägvalet är ytterst också ett säkerhetspolitiskt ställningstagande med betydande konsekvenser för Sveriges roll i Nato, EU och som samarbetspartner med andra länder.

Utredaren ska därför bland annat

• analysera de samhällsekonomiska effekterna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg,
• analysera de försvarspolitiska effekterna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg,
• analysera de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg samt
• analysera de långsiktiga utrikespolitiska konsekvenserna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg.

Till utredare har regeringen utsett tidigare generaldirektören Ulf Hammarström, senast chef för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Till utredningen ska en referensgrupp med företrädare för samtliga riksdagens partier knytas.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2027.