Departementsserien och promemorior från Finansdepartementet

Finansiell stabilitetspolitik - ett nytt politikområde under utveckling Ds 2013:45

Publicerad · Uppdaterad

Ladda ner:

Promemorian slår fast att en politik för finansiell stabilitet bör adressera problem som uppstår före, under och efter en finanskris som hotar stabiliteten i det finansiella systemet och därigenom den ekonomiska utvecklingen. Effekterna på samhällsekonomin kan vara både omfattande och långvariga när banker, företag och hushåll avvecklar stora delar av de finansiella obalanser som byggts upp under lång tid.

Kopplingen mellan de finansiella obalanserna och den reala ekonomins utveckling går huvudsakligen via kreditmarknadens aktörer. Att stabilisera kreditmarknaden bör därför vara den finansiella stabilitetspolitikens mål. Detta mål kan i sin tur delas upp i två delmål; att motverka uppbyggandet av finansiella obalanser hos banker (kreditutbud) respektive hushåll och företag (kreditefterfrågan).

Den finansiella stabilitetspolitikens mål kan uppnås genom användandet av strukturella och cykliska instrument. De strukturella instrumenten syftar till att hantera problem som relaterar till det finansiella systemets struktur, t.ex. kapitaltäckningskrav, och strukturella faktorer som är viktiga för hushåll och företag, t.ex. tillåten belåningsgrad. De cykliska instrumenten, t.ex. kontracykliska kapitalbuffertar, kan varieras över tid och är tänkta att sättas in i en uppgångsfas för att motverka att obalanser byggs upp, för att sedan dras tillbaka i en nedgångsfas. Promemorians bedömning är att flera av instrumenten är kraftfulla, både avseende effekten på kreditvolymer och huspriser samt BNP. Finansiell stabilitetspolitik kan därmed utgöra ett viktigt komplement till den traditionella ekonomiska politiken.