En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet

I dag uppmärksammades de nya svenska produkter som har fått en skyddad beteckning inom EU. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg bjöd in representanter från Värmländskt Skrädmjöl, Vänerlöjrom, Gränna Polkagrisar och Wrångebäcks ost för att delta i ett rundabordssamtal.

Fredag den 1 juli presenterar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg Sveriges senaste skyddade beteckningar. Det sker tillsammans med representanter från Värmländskt Skrädmjöl, Vänerlöjrom, Gränna Polkagrisar och Wrångebäcks ost som visar upp sin märkning av livsmedel som endast får framställas enligt särskilda recept och vissa andra villkor. Även kändiskrögaren Fredrik Eriksson medverkar och informerar om vad fler skyddade beteckningar betyder för att utveckla svensk gastronomi.

Onsdag den 30 mars sammankallar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg det nationella rådet för livsmedelsstrategin. Syftet är att diskutera hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjans förutsättningar och hur målen i livsmedelsstrategin kan uppnås.

Regeringen har beslutat om att Sveriges förslag till havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för perioden 2021 till 2027 ska överlämnas till EU-kommissionen för godkännande. Förslaget utgår från regeringens ambition att programmet, som omfattar drygt 2 miljarder kronor, ska bidra till utvecklingen av konkurrenskraftiga och innovativa företag med utgångspunkt i en hållbar förvaltning av våra naturresurser.

Regeringen har fattat beslutat om åtgärder som ska bidra till livsmedelsstrategins målsättning om ökad och hållbar produktion av livsmedel som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Jordbruksverket får i uppdrag att utvidga den pågående utlysningen i vildsvinspaketet till att även omfatta den privata sektorn. Myndigheten får även i uppdrag att analysera dagens fiskberedning.

Onsdag den 19 januari inviger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg Sveriges första proteinfabrik. Proteinfabriken i Bjuv ska erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige. Anläggningen är ett viktigt bidrag till en ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion i linje med regeringens livsmedelsstrategi.

Hur framtidens jordbruk ska se ut och växa är en viktig fråga för regeringen som idag har fattat beslut om förslaget till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Målsättningen är att planen ska ge bästa tänkbara förutsättningar för att nå livsmedelsstrategins mål, fler gröna jobb och att öka ambitionerna inom miljö- och klimatområdet.

I tillägg till regeringens beslut N2021/00170, den 21 januari 2021, ska även följande gälla. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska, ifråga om stöd för genomförande av kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, rådgivningstjänster och affärsutvecklande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter, bevilja stöd endast i enlighet med de villkor som anges i kapitel I samt artiklarna 21, 22 och 24 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).

Regeringen uppdrar åt Länsstyrelsen i Jämtlands län att under perioden 2021– 2023 driva ett nationellt centrum för mathantverk inom småskalig livsmedelsproduktion och förädling inom ramen för livsmedelsstrategin för att uppnå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion som är hållbar och konkurrenskraftig.

Regeringen har beslutat att införa subventioner för analyskostnader av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att laboratorierna ersätts för analyser som utförs åt jägare. Syftet är att med bibehållen livsmedelssäkerhet öka mängden vildsvinskött som konsumeras hos jägare. Subventionerna gäller för analyser utförda efter den 1 juli i år.

Regeringen uppdrar åt Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) att överlämna förslag till Europeiska kommissionen om ändring av nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter för åren 2020–2022 i enlighet med bilagan.

Regeringen har beslutat att öka budgeten för det nationella programmet för biodlingssektorn för åren 2021 och 2022. Programmet stärker den svenska biodlingen genom stöd till projekt som förbättrar villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter.

Lagrådsremissen innehåller förslag till en ny lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedels-produkter. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag som ska värna leverantörer i livsmedelskedjan mot otillbörliga affärsmetoder och därigenom skydda den svagare parten vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2021 och omfatta alla köpare med årsomsättning på över motsvarande två miljoner euro.

Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket att ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag och andra verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och på det sättet ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehandläggning. Tillväxtverket ska genomföra uppdraget i samråd med Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. Regeringen följer nu upp livsmedelsstrategins långsiktiga handlingsplan del 2 med ytterligare åtgärder för att stärka arbetet med att nå det övergripande målet med strategin. De samlade åtgärderna utgör tillsammans en ny handlingsplan, handlingsplan del 3, och är en del av januariavtalet, en sakpolitisk överenskommelse som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Regeringen har i dag beslutat att uppdra åt Statskontoret att utvärdera systemet för spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. Spårbarhetssystemet har mött kritik från fiskerinäringen och Statskontoret ska analysera hur ändamålsenligt systemet är och vid behov även föreslå förändringar i systemet och kraven på rapportering.

Regeringen har sedan livsmedelsstrategin beslutades i juni 2017 genomfört stora satsningar för att öka svensk livsmedelsexport. En satsning är att öka så kallade exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror. Satsningarna ger resultat. Nu börjar exporten av fläskköttsprodukter till Filippinerna.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att 30 miljoner kronor avsätts årligen för att genomföra havs-och fiskeriprogrammet under perioden 2021–2027. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Vildsvinsstammens utbredning skapar både utmaningar och möjligheter. Det är angeläget att skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin och samtidigt bidra till att mer vildsvinskött når konsumenter. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen 20 miljoner kronor årligen 2021–2025 för att subventionera kostnaden för trikinanalyser för vildsvin. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.