EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Genom Livsmedelsstrategin 2.0 har regeringen stakat ut vägen för en ökad och mer hållbar svensk livsmedelsproduktion. Budskapet i strategin är tydligt – lönsamheten och konkurrenskraften i livsmedelsproduktionen måste öka. För att bygga Sverige starkare och säkrare i ett nytt geopolitiskt läge måste också robustheten i livsmedelskedjan stärkas.

Regeringen har beslutat om en ny strategi för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2030 och framåt. Syftet är att ge långsiktiga signaler om regeringens prioriteringar för att skapa stabila förutsättningar för svenska jordbrukare att investera och utveckla sin verksamhet.

Regeringen ger Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att i enlighet med vad som närmare anges i bilagan inför genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) i Sverige under perioden 2028–2034 dels redovisa detaljerade förslag till stöd, skyddsmetoder, definitioner samt system för övervakning, kontroll och sanktioner, dels genomföra kompletterande analyser för det kommande arbetet med GJP.

Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa förslag samt genomföra förberedande och kompletterande analyser inför genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige 2028–2034.

I dag den 1 oktober bjuder landsbygdsminister Peter Kullgren och statssekreterare Daniel Liljeberg in drygt 60 deltagare från myndigheter och branschorganisationer för att diskutera Europeiska kommissionens förslag till EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2027.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar för perioden 2028–2034 om bland annat inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet och om villkor för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken.

Faktapromemoria gällande kommissionens presenterade reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, för perioden efter 2027. Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer i nästa programperiod ingå som en del av en övergripande fond tillsammans med flera andra politikområden med nationellt tilldelade budgetramar, s.k. nationella kuvert. För den nya fonden föreslås en ramförordning.

Regeringen vill förstärka det så kallade investeringsstödet för ökad konkurrenskraft för lantbruksföretag i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat rapporten Förhandsbedömning av finansieringsinstrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

I dag har regeringen beslutat om nya kompletterande regler i förordningen om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla eller återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.

EU-kommissionen har nu godkänt Sveriges fjärde ändring av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Beslutet innebär bland annat att en ny ersättning för vallodling införs och att ersättningsnivåerna i flera stöd höjs.

Regeringen ger Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att arrangera ett forum för att ur ett stödmottagarperspektiv föra regelbunden dialog, analys och förankring, gällande förslag till utveckling av det svenska genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen ger Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att vidta de förberedande åtgärder som är nödvändiga för att kunna utses till ansvarig myndighet när det gäller dataförvaltning inklusive nationell och gränsöverskridande interoperabilitet mellan informationssystem som används för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) i Sverige.

Regeringens övergripande inställning för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) i Sverige är att företagens administrativa börda ska minska betydligt. Som ett led i detta arbete har regeringen idag beslutat om två nya uppdrag som ska bidra till att förenkla för Sveriges lantbrukare på både kort och lång sikt.

Faktapromemoria gällande förslag som syftar till att förenkla regelverket och genomförandet av medlemsstaternas strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska planer). Detta i syfte att minska den administrativa bördan för jordbrukare och öka konkurrenskraften.

Den 3 juni bjöd landsbygdsminister Peter Kullgren in till samtal om generationsväxling och hur fler unga kan se möjligheter inom jordbruket samt vilka förutsättningar det finns för unga som vill arbeta med jordbruk.

Den 16 maj hölls ett sakråd på temat EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) efter 2027. Drygt 50 deltagare från myndigheter och branschorganisationer samlades för att diskutera GJP:s framtid.

Regeringen ger Statens jordbruksverk i uppdrag att till Europeiska kommissionen (EU-kommissionen) överlämna begäran om ändring av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (den strategiska planen), under förutsättning att begäran om ändring i huvudsak stämmer överens med bilaga 2.

Regeringen har beslutat att ändra Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Ändringen innehåller bland annat ett nytt stöd till vallodling. Syftet med stödet är att bibehålla och öka kolinlagringen i åkermark, minska jordbrukets belastning på vattenmiljö samt förbättra markkvaliteten. En vallersättning bidrar även till att stärka lönsamheten i djurhållningen.

Regeringen ger Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att genomföra nedan angivna åtgärder. Livsmedelsstrategin 2.0 är vägledande för åtgärderna för att livsmedelsstrategins riksdagsbundna mål ska förverkligas (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17: MJU23, rskr. 2016/17:338).