Regeringens arbete för att korta vårdköerna

I dag väntar många patienter länge på vård. Under det senaste halvåret har dock vårdköerna minskat. Att fler patienter nu får sin operation i tid är mycket positivt och regeringen fortsätter det intensiva arbetet för att minska köerna ytterligare.

Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Det är genom god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och effektiv personalplanering som regeringen vill skapa en långsiktigt hållbar och effektiv hälso- och sjukvård som möter befolkningens vårdbehov. Det fortsätter att vara en central del i regeringens hälso- och sjukvårdspolitik.

Regeringen genomför också riktade satsningar för att korta vårdköerna. Det omfattar bland annat prestationsbaserade medel, ökat statligt ansvar, nationell samordning, skärpt vårdgaranti och en nationell vårdförmedling.

25 miljarder kronor i prestationsbaserade medel för kortare vårdköer

Under mandatperioden har regeringen tillfört ungefär 25 miljarder kronor till regionerna i prestationsbaserade medel för att korta vårdköerna.

Sedan 2025 fördelas dessa medel genom en ny statsbidragsförordning som ersatte den tidigare överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner. Den nya förordningen ska göra det tydligare och mer förutsägbart hur staten riktar och fördelar pengar till hälso- och sjukvården.

De prestationsbaserade medlen ska användas till insatser som leder till kortare vårdköer i den specialiserade hälso- och sjukvården. Det kan handla om att stärka tillgängligheten, öka vårdkapaciteten, förbättra kompetensförsörjningen eller förbättra arbetsmiljön.

Kortare köer genom utpekade vårdåtgärder

Under 2025 satsade regeringen även över en miljard kronor i prestationsbaserade medel till regionerna för att öka antalet operationer inom bland annat grå starr, höftproteser och framfall. Antalet genomförda operationer ökade med cirka 10 procent och väntetiderna till dessa operationer har också minskat kraftigt. I slutet av 2025 hade antalet patienter som väntat över 90 dagar på en operation minskat med 66 procent för framfall, 55 procent för höftprotes och 17 procent för grå starr jämfört med året före.

Under 2026 kompletterar regeringen satsningen med nya prestationsbaserade medel, upp till 750 miljoner kronor, och fler utpekade åtgärder för att ytterligare stärka tillgängligheten i vården. Under 2026 kan pengarna även användas för att öka antalet operationer av knäproteser, ljumskbråck och koloskopiundersökningar. Socialstyrelsen har i uppdrag att betala ut medlen och regionerna ersätts för åtgärder som innebär en faktisk ökning jämfört med tidigare år.

Ökat statligt ansvar och nationell samordning

En parlamentarisk kommitté med representanter från alla riksdagens partier, Vårdansvarskommittén, föreslog att staten ska ta ett tydligare ansvar för flera viktiga delar av hälso- och sjukvården. Förslagen stödjer regeringens ambition att stärka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av vården.

Regeringen har tillsatt en nationell samordnare uppdrag att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Samordnaren ska också se till att regionernas arbete sker på ett effektivt och samordnat sätt. Uppdraget omfattar att:

• föreslå åtgärder som minkar vårdköerna och ökar tillgängligheten.
• analysera och följa upp regionernas arbete med väntetider
• identifiera hinder för samverkan.
• föreslå lösningar som snabbt kan minska vårdköerna, exempelvis genom att upphandla ledig kapacitet hos privata vårdgivare
• sprida framgångsrika arbetssätt.
• säkerställa att statsbidrag används effektivt.

Sedan 2015 finns en lagreglerad vårdgaranti, men ingen region har lyckats uppfylla den fullt ut. Regeringen har därför, i enlighet med Tidöavtalet, gett en utredare i uppdrag att föreslå en ny vårdgaranti. Den ska utgå från patientens behov och ha väsentligt kortare tidsgränser än i dag. Patienter ska också ges möjlighet att tidigare än i dag få vård i en annan region, utan extra kostnad för patienten.

Utredningen ska också föreslå ekonomiska sanktioner och andra åtgärder som tillsynsmyndigheten ska kunna använda när regioner inte följer den nya vårdgarantin. Dessutom ska utredningen lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården.

Ny vårdförmedling ska minska väntetider

Ett stort pågående arbete inom svensk hälso- och sjukvård är utvecklingen av en nationell vårdförmedling.

Med den nationella vårdförmedlingen ska vårdlotsar och vårdplatskontor enkelt kunna se var det finns ledig vårdkapacitet i landet. Om en patient väntar länge på vård i sin hemregion ska den kunna erbjudas tid hos en annan vårdgivare som har kortare väntetider.

De digitala verktyg som tas fram gör det möjligt att matcha patienters behov med ledig vårdkapacitet på ett mer effektivt sätt. Det kan minska väntetiderna och bidra till att vårdens resurser används bättre.