Samarbetsprojekt Skolan

Regeringen anser att det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Ett viktigt steg är att få på plats läroplaner som är tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper.

• Regeringen har beslutat om propositionen En tioårig grundskola med förslag om att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Det kommer att ge eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen föreslår att en tioårig grundskola införs hösten 2028.
• Regeringen tillsatte Utredningen om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna (U 2023:09) för att se över läroplanerna. Undervisningen i de tidiga årskurserna ska framför allt handla om grundläggande fakta och färdigheter som ger eleverna en nödvändig grund för sitt fortsatta lärande. I takt med att eleverna blir äldre kan mer komplexa teoretiska förmågor som att reflektera, analysera och dra slutsatser ta större plats. Läroplanerna ska också vara bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Utredningen redovisade sina förslag den 26 februari 2025 och de bereds nu i Regeringskansliet.
• Från höstterminen 2025 införs ämnesbetyg i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå. Regeringen har därför beslutat om nya ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Utöver att ämnesplanerna har anpassats för ämnesbetyg har ämnesinnehållet setts över. En av utgångspunkterna för översynen har varit att ämnesplanerna ska bidra till ett fördjupat lärande och att innehållet inom ämnet ska ha en tydlig progression mellan grund- och gymnasieskolan. 

Svenska elever får i dag relativt lite tid i skolan. Inte minst låg- och mellanstadiet har mindre undervisningstid än i många andra europeiska länder.

• Regeringen gav Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden, främst i svenskämnena och matematik, i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget redovisades till Utbildningsdepartementet den 21 november 2023. 

Regeringen vill stoppa betygsinflationen. Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget. Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort.

• Regeringen tillsatte Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02). De förslag som utredaren hade i uppdrag att lämna ska leda till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå på ett mer rättvisande sätt speglar elevers ämneskunskaper och motverkar betygsinflation. Utredningen lämnade sina förslag den 19 februari 2025 och de bereds nu i Regeringskansliet.
• Regeringen beslutade om ett tilläggsdirektiv till utredningen Fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) om att betygssystemet även fortsättningsvis ska ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat. Utredningen redovisade sina förslag den 20 november 2024.

De nationella proven ska bidra till en mer likvärdig betygssättning då provresultaten särskilt ska beaktas vid betygssättning. Det finns i dag stora skillnader i hur lärare bedömer elevlösningarna av de nationella proven. Så ska det inte vara. Genom central rättning vill regeringen att betygssättningen ska bli mer likvärdig i hela landet.

• Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov när det gäller uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och i gymnasieskolan. Skolverket ska även analysera om central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven. Den här delen av uppdraget redovisades i mars 2024. I budgeten för 2024 tillförde regeringen 133 miljoner kronor och för 2025 40 miljoner kronor för arbetet med att införa digitala och centralt rättade nationella prov.
• I en tidigare delredovisning har Skolverket föreslagit att central rättning av nationella prov kan införas från och med våren 2027 i gymnasieskolan och i årskurs 9 våren 2029. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att analysera hur den centrala rättningen kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget redovisades den 15 september 2023. I redovisningen bedömer Skolverket att ett års tidigareläggning skulle kunna vara möjlig, så att de nationella proven rättas centralt från och med vårterminen 2026 i gymnasieskolan och från vårterminen 2028 i årskurs 9. Regeringen har också förtydligat i Skolverkets uppdrag att det är viktigt att Skolverket aktivt arbetar med att identifiera och hantera olika risker i arbetet, bland annat kopplat till skolornas tekniska förutsättningar att genomföra proven digitalt.
• Genom att följa upp elevers språk- och kunskapsutveckling kan de som behöver det få hjälp och stöd i ett tidigt skede. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan förbättras och utvecklas så att de ger en bättre bild av elevens kunskaper och av vilka arbetssätt som kan användas för att ge eleven rätt stöd i rätt tid. Skolverket ska också se över hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på såväl lokal som nationell nivå, till exempel genom ny statistikinsamling.

Det behöver bli ordning och reda i klassrummen och skolan behöver få bättre förutsättningar att kunna möta elevernas behov av stödinsatser. Stödet måste också sättas in tidigare än idag. Regeringen satsar på akutskolor, speciallärare, särskilda undervisningsgrupper och skolsociala team, så att fler elever kan nå utbildningens mål.

• För att stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål behövs fler speciallärare. Regeringen beslutade därför 2023 om en ny statsbidragsförordning med bland annat bidrag till personalkostnader för speciallärare och speciallärare i särskild undervisningsgrupp. Totalt omfattar satsningarna 335,5 miljoner kronor för 2023 och 576 miljoner kronor för 2024. För att öka antalet speciallärare i skolväsendet avsattes dessutom 200 miljoner kronor avsatts per år 2023 och 2024 för att fler skulle kunna utbilda sig till speciallärare.
• Det ska bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper eller att ge elever enskild undervisning. Frågan hanteras av Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) som regeringen har tillsatt och som ska delredovisa sina förslag senast den 11 april 2025.

Det är i lågstadiet som eleverna ska lära sig de grundläggande kunskaper och färdigheter som de sedan behöver för att fortsätta att utvecklas genom sin skolgång. Därför är det viktigt att alla elever får den undervisningstid de behöver.

• Regeringen tillsatte Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det (U 2023:07). Utredningens uppdrag var att lämna förslag om tidiga insatser i form av exempelvis lovskola, läxhjälp eller genom att fler elever tidigare får ta del av ett extra studieår. Utredningen hade också i uppdrag att särskilt undersöka om och hur undervisningstiden kan utökas för bland annat nyanlända elever. Utredningen redovisade sina förslag den 20 december 2024.
• Regeringen har beslutat om en författningsändring som gör det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skolloven. I budgetpropositionen för 2023 utökade regeringen statsbidraget för bland annat lovskola med 100 miljoner kronor.

Alla elever ska bli utmanade i sitt lärande och få förutsättningar att fortsätta utvecklas under sin skolgång. Det är viktigt för eleven, men också för samhället. 

• Spetsutbildningar är viktiga för att möta högpresterande elever som behöver utmanas särskilt mycket i undervisningen. Spetsutbildningar i vissa ämnen har hittills bedrivits som försöksverksamhet, som nu kommer att avslutas. I stället införs spetsutbildning från höstterminen 2025 som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera att de spetsutbildningar som startar håller en hög kvalitet. De elever som vill gå en spetsutbildning kommer att behöva göra ett inträdesprov i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot.
• Regeringen har föreslagit lagändringar, som nu beslutats av riksdagen, som innebär att elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som behöver utmanas mer i undervisningen lättare ska kunna få läsa på en högre nivå i sin ordinarie skola. Lagändringarna gör det enklare för eleverna att läsa gymnasieämnen redan i grundskolan, specialskolan eller sameskolan. Dessutom kan elever i gymnasieskolan som behöver extra utmaningar kunna få genomföra utbildningen i snabbare takt än på tre år, som är det normala. De nya reglerna började gälla den 2 juli 2024. 

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning ger också eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva.

• Regeringen tillsatte Utredningen om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna (U 2023:09) med uppdrag att se över läroplanerna. Utredaren ska också lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna. Utredningen redovisade sina förslag den 26 februari 2025 och de bereds nu i Regeringskansliet.
• Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen inrättade därför ett nytt statsbidrag för inköp av skön- och facklitteratur. Medlen kan göra det möjligt att skapa ett eget förskolebibliotek, köpa in klassuppsättningar av skönlitterära verk eller fylla skolbibliotekens hyllor med böcker. 176 miljoner kronor avsattes för statsbidraget 2024. För 2025 avsattes 480 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara cirka 2,4 miljoner böcker, räknat på att en bok kostar cirka 200 kronor. 
• Regeringen gav Skolverket i uppdrag att tillsammans med Kulturrådet ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bland annat svenska och internationella skönlitterära klassiker. Läslistorna ska vara uppdelade utifrån skolform och fungera som ett stöd för förskollärare och lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning. Läslistorna presenterades  den 2 december 2024. 

Alla elever ska få gå i en trygg skola där de kan koncentrera sig på undervisningen och både skolpersonal och elever slippa hot, våld, kränkningar och trakasserier. En förutsättning för att tryggheten och studieron i skolan ska bli bättre är att rektorns ansvar förtydligas.

• Regeringen har tillsatt en utredning för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (U 2023:06). Utredarens uppdrag var att bland annat lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen och att det tydligare ska framgå att det är rektorn som ska ansvara för och besluta om skolans ordningsregler, även om eleverna ska få medverka genom att lämna synpunkter och förslag. Utredaren fick också ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar. Utredningen redovisade sina förslag den 29 januari 2025.

Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen och avgörande för elevernas lärande.

• Regeringen tillsatte en utredning för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (U 2023:06). I uppdraget ingick att lämna förslag som tydliggör att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever. Om en lärare ser behov av att visa ut en elev ur klassrummet ska det i dag dokumenteras. Utredaren hade i uppdrag att se över regelverket och lämna förslag om och hur dokumentationskravet kan tas bort. Utredningen redovisade sina förslag den 29 januari 2025.

Välfungerande ordningsregler är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero.

• Regeringen tillsatte en utredning för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (U 2023:06). Utredaren skulle bland annat lämna förslag som innebär att ordningsreglerna bör innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts. Det skulle också säkerställas att elever och vårdnadshavare genom ett förväntansdokument är införstådda med skolans ordningsregler. Utredningen redovisade sina förslag den 29 januari 2025.

Skolan ska vara en trygg och säker plats för både elever och personal. Regeringen vill vända den negativa utvecklingen av våldsbrottslighet, både i skolan och i övriga samhället, bland annat genom att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att arbeta tillsammans.

• Regeringen beslutade om ett tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04) för att bland annat lämna förslag som tydliggör principen att skolor, förskolor, fritidshem och områden som tillhör de verksamheterna ska vara stängda för obehöriga. Utredningen redovisade den här delen av uppdraget i ett delbetänkande i mars 2024. Den 20 mars 2025 beslutade regeringen en lagrådsremiss som bygger på utredningens förslag. Den 16 april beslutades en proposition som bland annat föreslår att alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder så att obehöriga inte ska få tillträde till förskolans eller skolans område när verksamheten pågår.
• Regeringen beslutade om ytterligare tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04) om att utredaren även skulle kartlägga och analysera vilka uppgifter som i brottsförebyggande syfte kan behöva utbytas mellan skolor och mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter. Utredningen redovisade den här delen av uppdraget den 18 december 2024. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
• Regeringen gav Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utifrån befintliga data från Skolundersökningen om brott studera brottslighet i skolmiljön. I det ingick att beskriva utsatthet för brott i skolmiljö och hur den har utvecklats över tid samt i vilken utsträckning utsattheten för brott i skolmiljö överlappar med mobbning. Uppdraget redovisades i februari 2024. Ett angränsande uppdrag om kartläggning av brottsförebyggande arbete i skolan i ett nordiskt perspektiv gavs till Skolverket och redovisades i september 2023.
• Regeringen tillsatte en utredning för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (U 2023:06). Skolan måste kunna agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande. Utredaren fick ett brett mandat att föreslå bättre förutsättningar för så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt. Utredningen redovisade sina förslag den 28 januari 2025.
• För att hantera elever som stör undervisningen eller hotar andra elever och lärare har regeringen gjort en satsning för att huvudmän ska kunna inrätta akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt enligt skollagens bestämmelser. Regeringen har infört ett statsbidrag för personalkostnader för akutskolor. Satsningen uppgick till 50 miljoner kronor 2023, 100 miljoner kronor för 2024 och regeringen har föreslagit en förstärkning med 100 miljoner kronor från och med 2025. 

Alla ska kunna känna sig trygga när de är i skolan. Det gäller både de som arbetar i skolan och alla elever. Skolan har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och personalen ska känna att de har hela samhällets stöd när de arbetar för att göra skolmiljön trygg och säker. Att arbeta trygghetsskapande och brottsförebyggande i skolan, förskolan och fritidshemmet fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att ge barn och unga kunskap om vilka konsekvenser brottslighet kan medföra. Om personal misstänker eller vet att brott har begåtts inom eller i anslutning till skolan eller fritidshemmet ska polisanmälan vara huvudregel.

• Regeringen gav ett tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04) för att förtydliga skolornas roll i det brottsförebyggande arbetet. Bland annat fick utredaren i uppdrag att lämna förslag på hur en skyldighet att anmäla brott bör utformas. Utredningen redovisade den här delen av uppdraget i ett delbetänkande i mars 2024. Den 20 mars 2025 beslutade regeringen en lagrådsremiss som bygger på utredningens förslag. Den 16 april beslutades en proposition som bland annat föreslår att rektorn ska göra en polisanmälan om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev i samband med skolverksamheten.

Regeringen gör en helrenovering av friskolesystemet, där de osunda drivkrafterna städas bort. För att komma till rätta med återkommande brister i friskolesektorn behövs bättre insyn och transparens. Det behövs ett system med betydligt striktare regler, vinststopp och fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheterna.

• Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) har i uppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas. Utredaren ska bland annat ge förslag på förbud av vinstuttag under vissa omständigheter, utökad ägar- och ledningsprövning och hur det kan införas krav på långsiktigt ägande. Utredaren ska lämna flera förslag på skärpta sanktioner och utreda hur tillsynsmyndigheterna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän. Uppdraget redovisades i ett delbetänkande den 7 april 2025. I delbetänkandet föreslås bland annat förbud mot att dela ut vinst för skolor som startas upp, byter ägare eller har kvalitetsbrister. Krav införs på att enskilda huvudmän redovisar verksamheten separat för varje skolenhet. Tillsynsmyndigheterna kan besluta om sanktionsavgifter bland annat vid överträdelser av värdeöverföringsförbud, försenad särredovisning och sen anmälan om nedläggning av skolenhet. Enskilda huvudmän måste återbetala skolpeng vid felaktig utbetalning, brott eller om de inte uppfyller löften för elever med tilläggsbelopp. Tvångsförvaltning av fristående skolor kommer bli möjligt. Slutbetänkandet ska presenteras senast den 31 december 2025. 
• Regeringen har remitterat de förslag Skolinformationsutredningen (U 2021:04) lade fram. Samtidigt remitterades även ett nytt förslag från Regeringskansliet som innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor, men med regler som underlättar hanteringen för mindre enskilda huvudmän.
• Regeringen gav ett tilläggsdirektiv till Skolinformationsutredningen (U 2021:04) om att utreda hur en insynsprincip kan införas i fristående förskolor, skolor och fritidshem, samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem. Utredningen redovisade sina förslag i april 2024.

Välutbildade lärare med förutsättningar att göra ett bra jobb är avgörande för att komma till rätta med problemen i skolan. Genom att höja antagningskraven och stärka delar av lärarutbildningen vill regeringen även öka yrkenas attraktivitet.

• Regeringen tillsatte Utredningen utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna (U 2023:03) som skulle föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Utredningen redovisade sina förslag den 3 december 2024.

Lärare och förskollärare är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i utbildningen. Regeringen anser att dessa yrkesgrupper behöver en bättre arbetssituation och att de i huvudsak ska kunna lägga sin tid på undervisning, inte på dokumentation och andra uppgifter.

• Regeringen tillsatte Utredningen en minskad administrativ börda för förskollärare och lärare (U 2023:01) som hade i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska förskollärares och lärares administrativa uppgifter så att de får mer tid till undervisningen. Utredningen redovisade sina förslag den 3 mars 2025.

Det behövs personalförstärkningar i skolan, bland annat för att stärka skolornas förutsättningar att avlasta lärare och öka tryggheten och studieron i skolan.

• För att bland annat stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. De befintliga statsbidragen för lärarassistenter, personalförstärkning av speciallärare och speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och personalförstärkning av elevhälsa föreslås gradvis samlas i ett nytt statsbidrag. Under 2025 föreslås statsbidragen för speciallärare, speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och elevhälsa slås samman. Statsbidraget för lärarassistenter föreslås ingå i det samlade statsbidraget från och med 2026. Regeringen förstärkte det sammanslagna statsbidraget med 850 miljoner kronor 2025. Under 2025 avsätts 250 miljoner kronor särskilt till läraravlastande personal med relevant utbildning för arbetsuppgifter som huvudsakligen bidrar till ökad trygghet och studiero.

Lärarnas och förskollärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen. Regeringen satsar därför på att utveckla och öka lärares och förskollärares möjligheter till fortbildning.

• Regeringen gav Skolverket i uppdrag att erbjuda fortbildning till lärare inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering. 

Genom att möjliggöra attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. En bra skolgång med erfarna lärare för elever i dessa skolor är en väldigt stark friskfaktor som stärker barns och ungas framtidsutsikter.

• Regeringen vill göra det mer attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna och har därför avsatt 165 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna. I och med den föreslagna ökningen kommer statsbidraget att omfatta 570 miljoner kronor 2024–2026 och därefter 405 miljoner kronor per år.

I dag finns det stora brister i hur mycket olika kommuner satsar på skolan och hur resurser fördelas till fristående skolor.

• Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram ett nytt finansieringssystem för skolan (U 2023:05). Utredningen ska föreslå ett system med en nationell skolpengsnorm som anger nivåer för resurser till skolan, för kommunens egna verksamhet och till enskilda huvudmän. Systemet ska ta hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar och behov och till att kommunala och enskilda huvudmän har olika ansvar. Kommunala skolor är till exempel skyldiga att erbjuda alla elever i kommunen plats i en skola nära hemmet, medan fristående skolor inte har det ansvaret. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, och grundskolan redovisades den 12 juni 2025 och förslagen om resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska redovisas senast den 1 november 2026.

För att få en mer likvärdig kvalitet i skolans verksamhet behövs en tydligare reglering, till exempel när det gäller minsta garanterad undervisningstid, tillgång till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.

• Lärare och förskollärare behöver ges bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag – undervisningen. I dag räcker ofta tiden för att planera och följa upp sin undervisning inte till. Samarbetspartierna vill nu ändra på det genom att reglera lärares och förskollärares undervisningstid samt tiden till planering och uppföljning. I juni 2024 gav regeringen ett tilläggsdirektiv till Utredningen om en minskad administrativ börda för förskollärare och lärare (U 2023:01). Utöver sitt ursprungliga direktiv fick utredaren även i uppdrag att se över hur förskollärarnas och lärarnas undervisningstid samt tid till för- och efterarbete kan regleras.
• Från och med den 1 juli 2025 ska elever ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek på den egna skolenheten. Varje huvudman ska sträva efter att anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning. 216 miljoner kronor har avsatts för 2025 för att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Därefter beräknas 433 miljoner kronor årligen.
• Riksdagen har beslutat om propositionen Stärkt tillgång till läromedel och begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg ska definieras i skollagen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.
• Dagens elevhälsa räcker inte till och tillgången till elevhälsa varierar stort mellan skolor. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor. Regeringen har därför tillsatt en utredning (U 2024:01) som ska ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser. Ett av utredningens uppdrag är att föreslå en elevhälsogaranti, den delen av uppdraget ska redovisas senast den 25 juni 2025.
• Granskningar har visat att det finns brister i uppföljningen av om elever får den tid de har rätt till, till exempel saknas ofta fungerande arbetssätt och rutiner för uppföljning av den genomförda undervisningstiden och det kan vara svårt att avgöra vad som i praktiken är undervisning och vad som är annan verksamhet. Regeringen beslutade den 20 december 2023 att ge Skolverket ett uppdrag att göra en kartläggande analys av den garanterade undervisningstiden i grundskolan.

Skolan måste tillbaka till grunderna. Alla som har sett sitt barn jobba med knyckliga papper eller leta på digitala plattformar efter uppgifter vet vilken fördel det är med en riktig lärobok. Forskningen visar dessutom att analoga miljöer och analoga verktyg ger de bästa förutsättningarna för att utveckla grundläggande färdigheter, såsom att lära sig läsa, skriva och räkna.

• För att skolhuvudmän ska kunna köpa in läromedel avsattes 685 miljoner kronor för 2023 och 658 miljoner kronor för 2024. För 2025 avsattes 755 miljoner kronor och från 2026 beräknas över en halv miljard kronor årligen. 

Regeringen vill stärka Skolinspektionens kapacitet så att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och bland annat göra fler oanmälda inspektioner.

• Skolinspektionen kommer i större utsträckning att kunna använda sig av oanmälda besök för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. Skolinspektionens förvaltningsanslag har därför utökats med 25 miljoner kronor för 2024 och 40 miljoner kronor för 2025. Från och med 2026 beräknas totalt 60 miljoner kronor per år.
• För att Skolinspektionen även ska kunna stärka granskningen av kommunal vuxenutbildning förstärktes anslaget med ytterligare 7 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas därefter öka med 10 miljoner konor för 2026 och med 12 miljoner kronor från och med 2027.
• Myndigheten har även fått styrsignal i regleringsbrevet om att utökningen av inspektionsverksamheten ska ske med tyngdpunkt på tillsynen. Andra styrsignaler är uppdrag om både oanmälda besök och vidgad kvalitetsgranskning.
• Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) ska bland annat utreda och föreslå hur transparenta kvalitetsmått kan användas som grund för tillsynsmyndighetens urval av granskningsobjekt och bedömning av kvaliteten i verksamheterna. Utredningen ska också analysera hur regleringen om inhibition tillämpas i mål om återkallelse av godkännande som enskild huvudman, särskilt när det gäller avvägningen mellan den enskildes intresse av att fortsatt bedriva verksamheten och lämna nödvändiga författningsförslag.

Dagens elevhälsa räcker inte till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor.

• Regeringen har tillsatt Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) som ska ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans arbete med stödinsatser. Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till vad elevhälsans syfte och uppdrag ska vara, föreslå hur elevhälsans insatser kan stärkas och vilka kompetenser som ska ingå och föreslå en elevhälsogaranti. Utredningen ska också ta ställning till om regleringen om extra anpassningar bör avskaffas. Utredningen ska delredovisa sina förslag senast den 11 april 2025 och slutredovisa den 25 juni 2025.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Den som driver en skola i Sverige förvaltar samhällets förtroende. Regeringen vill säkerställa att det inte finns kopplingar mellan våldsbejakande extremistmiljöer och skolverksamhet.

• Regeringen har bland annat gett Skolinspektionen ett årligt uppdrag om förstärkt tillsyn och annan granskning av skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism.
• Skolinspektionen har därutöver ett återrapporteringskrav att redovisa erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag i utbildningen.
• I regleringsbrevet för 2025 har Skolinspektionen även fått i uppdrag att bland annat ta fram ett stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan och kommunernas tillsyn av pedagogisk omsorg. Syftet är att motverka risker som rör extremism och islamism, eller att barn utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

• För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. I uppdraget ingår också att se över det kartläggningsmaterial som används för att bedöma nyanlända elevers kunskaper och hur den kartläggningen bäst kan organiseras.

Det finns få studier om svensk modersmålsundervisning och därför behövs mer kunskap inom området. Bland annat behöver det undersökas på vilket sätt modersmålsundervisningen påverkar integrationen, elevers kunskapsutveckling i svenska, elevernas övriga skolgång och studieresultat.

• Regeringen tillsatte Utredningen om Införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen (U 2023:08). Utredningen redovisade sina förslag den 31 januari 2025. 

Skolan är viktig i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Skolinspektionen och Skolverket får nu ytterligare möjligheter att utifrån sina respektive uppdrag bidra till att stärka rektorers, lärares och annan skolpersonals viktiga arbete med att förebygga och bemöta bland annat intolerans, förtryck och våld.

• Det är viktigt att förskolan och skolan får rätt förutsättningar att vara en fristad. Tyvärr är det inte alltid så i dag. Regeringen har därför tillsatt en ny utredning som ska föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 12 augusti 2026.
• Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska skolans arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive att förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2025.
• Regeringen har skjutit till medel för Skolverkets uppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen förstärker arbetet med 1 miljon kronor för 2023 (totalt 3 miljoner kronor) och med 3 miljoner kronor för 2024 och 2025 (totalt 5 miljoner kronor per år). 

Alltför många elever som lämnar grundskolan är inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Möjligheten till en yrkesutbildning är därför viktig för våra ungdomar, men också för samhällets kompetensförsörjning.

• Regeringen gav Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) tilläggsdirektiv. I tilläggsdirektiven ingick att föreslå nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan leda till att elever snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden. Utredningen redovisade sina förslag den 20 november 2024.

I samband med den senaste PISA-undersökningen framkom det uppgifter om att sambandet mellan svenska elevers kunskapstapp och elevernas användning av mobiler är starkt. Att samla in mobiltelefoner under skoldagen kan främja elevers trygghet, lärande och kunskapsutveckling.

• Regeringen gav en utredare i uppdrag att undersöka hur en reglering om daglig insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning, exempelvis smarta klockor, kan utformas. Regleringen ska omfatta förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt fritidshemmet. Uppdraget redovisades den 13 mars 2025 och bereds nu i Regeringskansliet.