Sveriges arbete mot antibiotikaresistens – så att vi kan behandla infektioner även i framtiden

En modern sjukvård är i behov av antibiotika, men pålitlig tillgång till effektiva antibiotika är hotad, både globalt och i Sverige. Antibiotikaresistens orsakar redan i dag lidande och död bland människor och djur och har även stora ekonomiska konsekvenser. Agerar vi inte kraftfullt nu, framträder ett scenario utan möjlighet att behandla vanliga infektioner såsom lunginflammation, urinvägsinfektioner eller sårskador. Även den moderna sjukvården, inklusive cancervård och kirurgi, hotas av infektioner som inte kan förebyggas eller behandlas. Antibiotikaresistensen har också negativa effekter för djurhållning och livsmedelsproduktion.

Sveriges situation

Sverige har ett jämförelsevis gott resistensläge bland både människor och djur. Det är resultatet av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under lång tid. Men den svenska situationen påverkas av en försämrad global situation eftersom antibiotikaresistens är ett gränsöverskridande problem.

Socialminister Jakob Forssmed är samordnande minister för frågan som berör flera departement och är tvärsektoriell. Regeringen tar frågan på stort allvar och driver arbetet både nationellt och i internationella fora.

En nationell strategi

I november 2025 beslutade regeringen om en uppdaterad svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Denna strategi har ett 10-årigt perspektiv för att ge olika aktörer förutsättningar att arbeta långsiktigt med frågor som kan bidra till att genomföra visionen ”Ett samhälle där tillgången till antimikrobiell behandling bevaras genom sektorsövergripande och sektorsspecifika insatser för att förebygga infektioner och begränsa resistenta mikroorganismers uppkomst, spridning och konsekvenser."

Denna strategi omfattar antimikrobiell resistens och bygger på att hela samhället bidrar för att minska spridningen av resistenta mikroorganismer och säkerställa tillgången till effektiva läkemedel, såsom antibiotika.

Strategin utgår från kunskap och evidens och har tagits fram i dialog med experter, myndigheter, organisationer och internationella aktörer. Den innehåller 17 övergripande kvantifierbara och tidsatta mål under fem rubriker, med fokus på förebyggande arbete, ansvarsfull användning av antibiotika, tillgång till läkemedel och diagnostik.

Ett särskilt fokus ligger på att insatser ska ske inom flera sektorer – human- och djurhälsa, miljö samt livsmedelsproduktion – eftersom resistens sprids mellan människor, djur och där naturen kan fungera som en reservoar.

Informationsmaterial: Svensk strategi mot antimikrobiell resistens 2026-2035

Nationella insatser

För att säkerställa ett sektorsövergripande angreppssätt i Sverige har Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket fått ett gemensamt uppdrag från regeringen att leda en nationell samverkansfunktion i arbetet mot antibiotikaresistens. Samverkansfunktionen har funnits sedan 2012, och 21 myndigheter och fem organisationer är i regeringsuppdraget utpekade att bidra till arbetet. Den nationella samverkansfunktionen ses internationellt som en förebild för strukturerat, sektorsövergripande samarbete.

Inom den nationella kunskapsstyrningen finns också Nationell arbetsgrupp Strama som arbetar med att utbilda om AMR och övervaka resistensläget inom sjukvården. En utbildning om detta arbetssätt finns också tillgänglig på svenska och engelska.

Sverige har under flera år tagit fram modeller för hur tillgången till antibiotika kan säkras. Folkhälsomyndigheten har exempelvis på regeringens uppdrag utvecklat modeller för att frikoppla försäljning från tillgång till antibiotika.

Forskning om antibiotika är angelägen och med medel ur regeringens forskningsproposition drivs flera satsningen med stöd från Vetenskapsrådet. Dessutom finns innovations-plattformen Antibiotikasmart Sverige med information för olika målgrupper. 

Samverkan inom Norden, EU och globalt

Mot bakgrund av frågans gränsöverskridande karaktär verkar Sverige för att driva frågan framåt och stödja utvecklingen internationellt och inom Europeiska unionen. Det är inte bara Sverige som har frågan högt på agendan utan det är en prioriterad fråga även för FN-organ, EU-kommissionen och många fler – och alla påpekar vikten av att jobba ur just ett One Health-perspektiv.

Våren 2023 var Sverige ordförande i ministerrådet i EU och ledde förhandlingar som resulterade i antagandet av en rådsrekommendation med mål inom området. 
Läs mer på Europeiska unionens råds webbplats: Kampen mot antimikrobiell resistens: rådet antar rekommendation - extern webbplats,

Under FN:s Generalförsamlings möte i september 2024 arrangeradess ett högnivåmöte om arbetet mot antimikrobiell resistens. Senast ett sådant ägde rum var 2016. Sverige arbetade för att säkerställa ambitiösa mål och stärka ansvarsskyldigheten i arbetet mot antimikrobiell resistens i den gemensamma politiska deklaration som antogs.

På internationell nivå har flera viktiga framsteg gjorts under senare år såsom att en global handlingsplan om antimikrobiell resistens (AMR) antogs 2015 av WHO och en europeisk handlingsplan, European Roadmap on antimicrobial resistance, antogs 2023 av WHO Europas medlemsstater.

Under 2020 initierade FN:s generalsekreterare högnivågruppen The Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance (GLG). GLG:s uppdrag är att verka för ökat offentligt stöd och politisk synlighet för arbetet mot antibiotikaresistens på den globala agendan. Socialminister Jakob Forssmed är ledamot i gruppen, tillsammans med generalsekreterare, ministrar och experter från hela världen.

Tillsammans med Storbritannien är Sverige medgrundare till hälsoministeralliansen mot AMR, Ministerial Alliance of Champions against Antimicrobial Resistance, som håller regelbundna möten för att hålla AMR högt uppe på den politiska agendan. Andra medlemmar är USA, Frankrike, Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Sydafrika med flera.

Under 2024 var Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet och arrangerade flera aktiviteter för att stärka det nordiska samarbetet om antibiotikaresistens och tillgång till antibiotika.

Sverige har kunskap som efterfrågas av andra

Eftersom Sverige sedan länge har strukturer för samverkan, uppföljning, kunskapsspridning och utbildning om antibiotikaresistens, är Sveriges kunskap inom området efterfrågad internationellt. Det har bland annat genererat två så kallade Collaborating Centres där WHO slutit avtal med svenska organisationer. Det gäller klinisk mikrobiologi i Region Kronoberg som bistår med bakteriebestämning och Folkhälsomyndigheten som bistår med kunskap om hur man begränsar antibiotikaresistens.

Genom dessa och andra fora arbetar Sverige med att öka engagemanget för frågan, för att säkerställa att alla människor och djur har tillgång till fungerande antibiotika – nu och i framtiden.