Sveriges klimatbistånd

Sverige är en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering. Den internationella klimatfinansieringen ska bidra till både utsläppsminskning och klimatanpassning. Genom klimatbiståndet bidrog Sverige till att världen år 2022 nådde målet om 100 miljarder US-dollar i global klimatfinansiering per år. Den svenska regeringen har sedan dess gjort omfattande satsningar för att ytterligare utöka och effektivisera klimatbiståndet.

Vid COP29 i november 2024 beslutades ett nytt globalt mål för klimat­finansiering – att mobilisera 300 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till utvecklings­länder till 2035 från både offentliga och privata källor. Sveriges bidrag för att uppnå detta globala mål är omfattande och bidrar till bland annat klimatsmart infrastruktur och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och utveckling av miljömässigt hållbara och inkluderande samhällen i utvecklingsländer. Det bidrar även till omställning till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar, hållbart nyttjande av naturresurser, och stärkt kapacitet för klimatanpassning och katastrofberedskap.

Med tanke på de omfattande globala behoven kommer dock bistånd aldrig att vara tillräckligt. Därför arbetar Sverige bland annat med att utveckla innovativa finansiella verktyg för klimatfinansiering, för att exempelvis attrahera ökad privat finansiering. Den gröna omställningen erbjuder goda möjligheter till synergier mellan handel och bistånd, där svenska företag kan spela en viktig roll genom att bidra med hållbara lösningar.

Utvecklingen av klimatbiståndet 2019 och framåt

Nedan presenteras en tabell över hur klimatbiståndet utvecklats de senaste åren. Klimatbiståndet nådde en rekordnivå 2024 med ett utfall på 11,1 miljarder kronor. Utfallet 2025 var 9,2 miljarder kronor. Under åren 2019–2022 var klimatbiståndet i genomsnitt 8 miljarder årligen.

Statistiken är baserad på Klimatkonventionens och OECD:s riktlinjer för redovisning av klimatfinansiering. Sveriges klimatbistånd består av flera delar. Den största delen utgörs av bilaterala insatser som kanaliseras i form av stöd till enskilda insatser och projekt i länder, via Sida. En annan stor del går till de globala klimatfonderna som på olika sätt är kopplade till Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Den tredje delen utgörs av Sveriges bidrag till utvecklingsbankerna, framför allt Världsbanken, där en stor andel av verksamheten är inriktad på klimatinsatser. Den fjärde delen utgörs av Swedfunds investeringsverksamhet, som också till stor del inriktas på klimat.

Klimatbiståndet 2025

Sveriges klimatbistånd 2025 uppgår till 9,2 miljarder kronor. Utbetalningarna till de globala klimatfonderna fortsätter att vara höga, medan Sidas klimatbistånd minskat under året, framför allt till följd av färre insatser i Afrika och Latinamerika. Större utbetalningar gjordes både till Globala Miljöfonden och till Gröna Klimatfonden. En ny tematisk biståndsstrategi för hållbar tillväxt och grön omställning beslutades och stärker synergier i Sidas klimatbistånd kommande år.

Klimatbiståndet 2024

Sammanställningen av 2024 års klimatbistånd visar på en kraftig ökning till 11,1 miljarder kronor. Ökningen berodde framför allt på att Sida på uppdrag av regeringen har ökat integreringen av klimat i olika verksamheter, vilket innebar en ökning med 1,5 miljard jämfört med 2022. Under 2024 gjordes även stora utbetalningar till Världsbankens fond för de fattigaste länderna (IDA), vilket gjorde att utvecklingsbankernas bidrag till klimatområdet ökade till 2,25 miljarder. Samtidigt fortsatte utökningen av klimatbistånd till de stora klimatfonderna Globala miljöfonden och Gröna klimatfonden.

Andra länder måste öka sin klimatfinansiering

Under Parisavtalet har världens länder gemensamt enats om att öka den internationella klimatfinansieringen till utvecklingsländer till 300 miljarder dollar årligen till 2035. Sverige är redan en stor givare och fler behöver nu göra mer för att finansieringen ska öka, inte minst de stora utsläppsländerna. Sverige uppmanar länder att öka sina bidrag och välkomnar de som redan gjort det. Det nya internationella klimatfinansieringsmålet New Collective Quantified Goal on Climate Finance (NCQG), som antogs 2024 vid klimatkonferensen COP29, uppmanar alla aktörer att samarbeta för att möjliggöra en ökning av finansieringen till utvecklingsländerna för klimatåtgärder från alla offentliga och privata källor. Målet gör det möjligt för nya aktörer och finansiella instrument att bidra med klimatfinansiering, vilket Sverige välkomnar eftersom det gör att vi kan samarbeta för att mobilisera för en grön omställning över hela världen.

Sverige arbetar för att knyta ihop biståndet och internationell klimatfinansiering med handelsfrämjande. Svenska företag och den svenska resursbasen har mycket att bidra med till andra länders gröna omställning.

Effektivisering av klimatbiståndet

Klimatbistånd kan inte självt hantera de omfattande klimatbehoven. Därför behövs ett katalytiskt klimatbistånd i kombination med innovativa lösningar och privatsektorinvesteringar. Sverige arbetar med bland annat garantier för mobilisering av privat kapital till miljö- och klimatarbete och verkar för att knyta ihop biståndet och internationell klimatfinansiering med handelsfrämjande. Svenska företag och den svenska resursbasen har mycket att bidra med till andra länders gröna omställning. Den nya svenska strategin för Hållbar utveckling, grön omställning och utbildning utgör en viktig plattform för ökade synergier mellan bistånd, handel och klimat.

Sverige arbetar även för att effektivisera arbetet i de stora klimatfonderna genom att i styrelsearbetet bland annat bidra till att förenkla ansökningsprocesser och stärka genomförandet av klimatprojekt på nationell och regional nivå. I slutändan kan det samlade klimatarbetets bärkraft bara säkras genom att alla länder fullföljer sin del. I ett effektivt klimatbistånd ingår därför att stärka länders egen förmåga att driva klimatomställningen. Sverige stödjer därför länder i att utveckla sina klimatomställningsplaner och skapa förutsättningar för ett effektivt investeringsklimat