Nedrustning, icke-spridning och exportkontroll

Kärnvapen

Rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för regeringen. Det globala säkerhetsläget har på senare år allvarligt försämrats och spänningarna mellan kärnvapenstaterna har ökat. Denna utveckling är särskilt påtaglig sedan Rysslands aggression mot Ukraina och de ryska hoten om kärnvapenanvändning. Samtidigt har respekten för multilateralism och en regelbaserad världsordning minskat, vilket bidragit till ett försämrat internationellt samtalsklimat.

Regeringens arbete för att åstadkomma en kärnvapenfri värld bedrivs inte minst inom ramen för Icke-spridningsfördraget för kärnvapen (NPT). Fördraget, som trädde i kraft 1970, utgör hörnstenen i det multilaterala ramverket för global nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Det är inom ramen för NPT som de erkända kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike) har gjort rättsliga och politiska åtaganden, däribland åtaganden om nedrustning. Icke-kärnvapenstaterna har samtidigt åtagit sig att inte skaffa kärnvapen.

Genom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning verkar Sverige tillsammans med 14 andra icke-kärnvapenstater från olika delar av världen för att stärka genomförandet av NPT. Syftet med initiativet är att utifrån en pragmatisk ansats och politiskt engagemang minska polarisering mellan länder och åstadkomma konkreta steg på vägen mot det gemensamma, slutgiltiga målet om en värld fri från kärnvapen. Som en del av arbetet tog initiativets länder inför översynskonferensen av NPT i augusti 2022 fram 22 förslag om konkreta åtgärder för kärnvapennedrustning inom ramen för fördraget, samt ett paket med åtgärder för att minska risken för kärnvapenanvändning. Arbetet i initiativet fortgår inför NPT:s nästa översynskonferens 2026.

Sverige stödjer det internationella atomenergiorganets (IAEA) arbete för att motverka att kärnämne och kärnteknik sprids för annat än helt fredliga syften. Sverige ger även sitt stöd till IAEA:s samtliga verksamhetsområden för verifikation och icke-spridning av kärnvapen, kärn- och strålsäkerhet och främjande av kärnteknik för fredliga ändamål. Särskilt engagerat är Sverige i IAEA:s arbete med att stödja Ukraina inom kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd i ljuset av Rysslands aggressionskrig och att övervaka Irans kärntekniska program.

Sverige har även ratificerat avtalet om ett fullständigt kärnvapenprovstopp (CTBT) som förbjuder alla provsprängningar av kärnvapen. Sverige verkar för att CTBT ska kunna träda i kraft vilket kräver att ytterligare nio stater ansluter sig. Sverige kommer under 2025–2027 vara medordförande i provstoppsavtalets så kallade artikel XIV-process, och därmed leda arbetet för att få fler länder att ratificera. Sverige stödjer provstoppsavtalets organisation CTBTO och dess internationella övervakningssystem mot kärnvapenprov (IMS). Dessutom bidrar Sverige även till olika ansträngningar för att stärka det internationella samfundets möjligheter att verifiera olika former av kärnvapennedrustning.

FMCT är namnet på ett föreslaget internationellt fördrag som huvudsakligen skulle syfta till att förbjuda produktion av klyvbart material för användning i vapen efter ett specifikt datum. Sverige ställer sig positivt till FMCT och verkar internationellt för att ett sådant fördrag ska bli verklighet.

Konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) är ett separat nedrustningsinstrument som trädde i kraft i januari 2021. Endast de stater som är parter till konventionen är bundna av densamma. Regeringen ställningstagande att inte underteckna eller ratificera konventionen står fast. Regeringen anser att TPNW har ett flertal brister och inte erbjuder en trovärdig eller effektiv väg mot vare sig kärnvapennedrustning, ickespridning eller ett främjande av fredlig användning av kärnteknik.

Kemiska och biologiska vapen och vapenbärare

Användning av kemiska vapen – både storskaligt och riktat mot enskilda individer – utgör tydliga brott mot folkrätten. Som statspart till den internationella förbudskonventionen mot kemiska vapen arbetar Sverige för att normen mot användning av kemiska vapen ska bevaras och stärkas.  

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) tillser att kemvapenkonventionen efterlevs. Sverige stödjer OPCW i dess arbete för att eliminera kemiska vapen och förhindra deras spridning och användning. Sverige stöttar arbetet om att utreda och nedrusta den tidigare Assad-regimens kemvapen-program i Syrien, samt att identifiera dem som är ansvariga för olaglig användning av kemiska vapen. I spåren av Rysslands fullskaliga invasion har användningen av förbjuden kemisk ammunition vid fronten i Ukraina blivit ett allt mer framträdande fokusområde för OPCW:s arbete.

Sverige strävar efter att stärka konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) och att alla världens länder ska ansluta sig till konventionen. Sverige deltar även i kompletterande initiativ som Globala partnerskapet mot spridning av massförstörelsevapen och Global Health Security Agenda, som är ett internationellt samarbete mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Sverige stödjer även FN:s generalsekreterarmekanism för undersökning av påstådd användning av biologiska och kemiska vapen (UNSGM) genom att bistå med teknisk expertis och bidra till utbildning och övningar.

Sverige verkar genom medlemskapet i Haagkoden mot spridning av ballistiska robotar för att hindra spridning av vapenbärare som kan användas för massförstörelsevapen av alla slag.

Konventionella vapen

Vissa typer av konventionella vapen som anses vara särskilt inhumana regleras eller förbjuds genom 1980 års konvention om vissa konventionella vapen (CCW), däribland brandvapen och permanent förblindande laservapen. En fråga som nu diskuteras inom ramen för denna konvention är eventuell reglering av så kallade dödliga autonoma vapensystem (LAWS). Regeringen anser att användning av alla slags vapen, inklusive LAWS, i väpnad konflikt måste ske med full respekt för den internationella humanitära rätten (IHL). Vidare anser regeringen att människor måste fatta beslut i frågor om dödligt våld, ha kontroll över de vapensystem som används och förbli ansvariga för beslut om våldsanvändning. Sverige deltar aktivt i de  fortsatta nödvändiga internationella diskussionerna om sådana vapen.

Sverige är statspart till konventionen om förbud mot antipersonella minor, även känd som Ottawakonventionen, förbjuder truppminor som kan detoneras av en människa. Sverige bidrar aktivt med finansiering och kompetens kring minröjning, riskutbildning och stöd till minöverlevare i flera hårt drabbade utvecklingsländer. År 2012 ratificerade Sverige också konventionen om förbud mot klusterammunition och har sedan dess förstört de svenska lagren av klusterammunition.

FN:s generalförsamling antog 2013 ett fördrag för att förbättra staternas nationella kontroll av den internationella handeln med krigsmateriel (ATT). Avtalet ställer minimikrav på stater att kontrollera legal handel med såväl tunga militära vapen som små och lätta vapen. Det är ett centralt verktyg för att bekämpa illegal och oansvarig handel med krigsmateriel, som orsakar stort humanitärt lidande världen över. Sverige är engagerat i arbetet att få ännu fler länder att ansluta sig till fördraget och i att bistå de som ansluter sig i att uppfylla sina åtaganden.

Små och lätta vapen förekommer i de flesta sammanhang där våld används, från terrorism och väpnad konflikt till brottslighet och våld i hemmet. Sverige deltar aktivt i FN:s och EU:s arbete för att förhindra illegal handel med dessa vapen, och är pådrivande för att genderaspekter inkluderas i arbetet.

Rymdsäkerhet

Rymdverksamheten ökar snabbt och moderna samhällen är alltmer beroende av rymden i frågor om försvar och säkerhet. Samtidigt ökar risken för missförstånd och konflikt. Sverige deltar i de ansträngningar som pågår i FN:s första utskott och nedrustningskonferensen (CD) för att öka säkerheten i rymden. Under 2025 inleddes förhandlingar i en öppen FN-arbetsgrupp om förebyggande av kapprustning i yttre rymden. Tillsammans med resten av EU och många andra länder verkar Sverige för att gradvis minska rymdrelaterade hot genom att utarbeta normer och regler för ett ansvarsfullt agerande i rymden.

Regeringen fattade 2018 beslut om en övergripande nationell rymdstrategi. 2024 antogs en nationell försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. EU har sedan 2023 en säkerhets- och försvarsstrategi för rymden. Nato har en övergripande rymdpolicy från 2019.

Exportkontroll av krigsmateriel

I Sverige får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.

Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Kontrollen omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom avtal om samarbeten eller tillverkningsrätt med mera när det gäller sådan materiel. Det innebär bland annat att sådan verksamhet är tillståndspliktig.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den myndighet som prövar ansökningar om tillstånd och utövar tillsyn. Vid tillståndsprövningen ska myndigheten bland annat beakta de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt vapenhandelsfördraget.

Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden

Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är tillverkade för civilt bruk men kan även användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. PDA kan också omfatta vissa andra produkter med särskild strategisk betydelse, till exempel kryptosystem.

Exportkontroll av PDA syftar till att motverka spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet. En del länder bedriver program för att framställa massförstörelsevapen trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför dessa avtal. Sådana länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan har använts för militära syften. Exportkontroll av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor.

Export av PDA regleras i EU:s PDA-förordning samt den svenska lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Att en produkt hamnar på en kontrollista (se nedan) innebär inte att export av den är förbjuden, utan att produkten bedöms vara känslig och att exporten därför omfattas av kontroll. ISP och Strålsäkerhetsmyndigheten är de myndigheter i Sverige som utövar tillsyn och prövar frågor om tillstånd för export av PDA. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för kärntekniska produkter, medan ISpP hanterar de övriga kategorierna av PDA.

Exportkontrollregimer

För att stärka det internationella samarbetet kring exportkontroll och för att motverkaspridning av massförstörelsevapen deltar Sverige i fem internationella exportkontrollregimer: Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen, Nuclear Suppliers Group, Wassenaar-arrangemanget och Zanggerkommittén. I regimerna identifierar och listar de deltagande länderna varor och teknik som kan användas i samband med massförstörelsevapen eller destabiliserande anhopningar av konventionella vapen. Listorna ses över årligen. För att skapa större enhetlighet i de deltagande ländernas tillämpning av exportkontroll omfattar samarbetet i regimerna även utbyte av information om nekade exporter och spridningsrisker. Arbetet omfattar kontakter med tredjeländer och näringslivet för att främja regimernas effektivitet och icke-spridningsmålsättningar.

Samarbetet i regimerna är ett politiskt åtagande och inte juridiskt bindande. Kontrollistorna från regimerna införlivas dock i EU:s PDA-förordning och blir därmed rättsligt bindande för Sverige.

Inspektionen för strategiska produkter

ISP är, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, den myndighet i Sverige som utövar tillsyn och prövar frågor om tillstånd för export av krigsmateriel och PDA. I sin tillsynsroll utför ISP tillsynsbesök hos företag och myndigheter för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. ISP är även granskningsmyndighet för utländska direktinvesteringar och behörig myndighet för flera uppgifter inom riktade internationella sanktioner.

Varje år lämnar ISP till regeringen en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra strategiska produkter under föregående år samt en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll. Dessa uppgifter ligger till grund för regeringens årliga skrivelse om strategisk exportkontroll.