Innehållet publicerades under perioden

-

Åsa Romson har entledigats, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-
Regeringsuppdrag från Miljödepartementet

Uppdrag om översyn av beredskapszoner Diarienummer: M2015/03597/Ke

Publicerad

Regeringen uppdrar åt Strålsäkerhetsmyndigheten att genomföra en översyn av de beredskapszoner som gäller för verksamheter med joniserande strålning. Uppdraget ska genomföras i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, berörda länsstyrelser samt med andra berörda myndigheter och aktörer.

Ladda ner:

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energi­departementet) senast den 1 april 2017.

Bakgrund

Beredskapszonerna regleras i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Strålsäkerhetsmyndigheten har inom ramen för sitt ordinarie myndig­hets­uppdrag analyserat behoven av en översyn av beredskaps­zonerna. Analysen är utgiven som en myndighetsrapport (SSM 2014:36). Av rapporten framgår följande:

  • Den geografiska definitionen av beredskapszonerna samt krav om åtgärder inom respektive beredskapszon bör ses över. De inre beredskapszonerna utgår från gamla tiders telefonväxelområden och i dag saknas anledning att utforma beredskapszoner därefter. Den geografiska definitionen av de s.k. indikeringszonerna utgår i vissa fall från kommun- och församlingsgränser som inte längre finns eller har ändrats under åren.

  • Sedan förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor upp­­rätta­des har tillståndsansökningar lämnats in för nya verksamheter med joniserande strålning och verk­sam­heten vid vissa kärn­tek­niska anläggningar har för­ändrats markant. Det finns därför anledning att utifrån verk­­sam­­heter­­nas art och de risker som är förknippade med dem se över vilka verksamheter med joniserande strålning som bör omfattas av förordningen och av kraven om att upprätta en beredskapszon.

  • Enligt rådets direktiv 2013/59/Euratom ska medlemsländerna fastställa referensnivåer för ex­po­nering i nödläge och upp­rätta beredskapsplaner så att referensnivåerna kan innehållas vid en radiologisk olycka eller nukleär nödsituation. Genomförandet av direktivet kan därmed få betydelse för hur bered­skaps­zonerna bör utformas, eftersom det är inom dessa zoner som specifika åtgärder ska förberedas.

  • Beredskapszonerna runt de svenska kärntekniska anläggningarna är inte utformade med hänsyn till etablerade inter­natio­nella rekommendationer och vägledningar. 

  • Lärdomar från kärnkraftolyckan i Fukushima Daiichi 2011 bedöms kunna påverka den geografiska utformningen av de svenska beredskapszonerna samt upprättandet av krav på skyddsåtgärder inom respektive beredskapszon.