Bedömningsunderlag för ny samarbetsstrategi med Zambia 2012-2016
Publicerad Uppdaterad
Ladda ner:
Sida föreslår att det svenska biståndet under de kommande årens utvecklingssamarbete inriktas på att stärka Zambias kapacitet och förmåga att skapa en inkluderande och bärkraftig ekonomisk tillväxt som kommer utsatta grupper till godo. Samarbetet bör fokusera på landsbygden, hantera miljö- och klimatutmaningarna och bidra till ett ökat genomslag för rättighetsperspektivet, en bred delaktighet från samhällets alla delar i utvecklingsansträngningarna, en förstärkt demokratisk samhällsstyrning och förbättrad social service.
Zambia har under senaste decenniet haft makroekonomisk stabilitet och positiv ekonomisk tillväxt. Fattigdomen har minskat, men framförallt i städerna. Tillväxten har kommit från en smal bas, framförallt kopparnäringen, och har inte genererat arbetstillfällen och ökad inkomst för fattiga zambier på landsbygden. Reformer för att öka produktiviteten inom jordbruket som sysselsätter majoriteten av fattiga zambier på landsbygden släpar efter och hämmar en inkluderande och fattigdomsorienterad tillväxt. Stora förbättringar har skett vad gäller utökad tillgång på utbildning och hälso- och sjukvård vilket har gett avtryck i minskad mödra- och barnadödlighet samt minskad hiv-prevalens. Kvaliteten på offentlig service liksom den höga befolkningstillväxten på i genomsnitt 3 procent per år det senaste decenniet är emellertid utmaningar som ställer stora krav på utbyggnad av samhällstjänster och sysselsättning.
Zambia har förutsättningar att utvecklas mot att nå medelinkomststatus år 2030 och beräknas redan 2011 eller 2012 att bli ett lägre medelinkomstland i termer av BNI/capita. Zambia skulle således på sikt kunna mobilisera tillräckligt med egna resurser för att finansiera sin utveckling och minska fattigdomen. Även om Zambia tar tillvara de möjligheter som finns för fattigdomsminskning kommer dock landet under de närmaste 10 åren att präglas av en omfattande fattigdom, stora inkomstskillnader liksom betydande skillnader i tillgången på social service och trygghet.
Sidas bedömning är att Sverige bör fokusera sitt stöd till jordbruk, energi samt hälso- och sjukvård. Denna inriktning inkluderar kapacitetsutveckling av institutioner inom offentlig och privat sektor samt inom det civila samhället, för ökad transparens, ansvarsutkrävande och effektiv korruptionsbekämpning. Inom föreslagna områden bör särskilt kvinnor och ungdomar både som målgrupp och aktörer särskilt uppmärksammas.
Zambias förmåga att mobilisera och hantera ökade inhemska resurser blir avgörande förutsättningar för landets utveckling. Sida föreslår att generellt budgetstöd återupptas om de politiska förutsättningarna föreligger efter valet 2011.
Förändringarna av det framtida samarbetet ligger i hur samarbetet utformas inom ramen för de föreslagna sektorerna. Sida ser ett behov av att i betydligt större utsträckning än tidigare samarbeta med och stödja ett brett spektrum av aktörer såsom det civila samhället, privata sektorn och forskningsaktörer som komplement till att arbeta genom de statliga strukturerna och systemen. De särskilda instrument som utvecklats inom det s.k. B4D-initiativet bör användas i större utsträckning under strategiperioden, liksom lån och garantier istället för gåvobistånd. Utvecklingssamarbetet ska vidare genomföras på ett sådant sätt att det bidrar till att etablera bärkraftiga politiska, ekonomiska, sociala och kulturella relationer mellan zambiska och svenska aktörer i syfte att på sikt kunna fasa ut biståndet.