Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket har sitt ursprung i den djupa ekonomiska kris som Sverige genomgick i början av 1990-talet. Ramverket är utformat för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser och för att främja en finanspolitik som bidrar till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt, välfärd och ett stabilt resursutnyttjande.
Det finanspolitiska ramverket består av flera delar:
- de budgetpolitiska målen (ett mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande, ett riktmärke för den offentliga skulden, ett utgiftstak och ett kommunalt balanskrav)
- en stram statlig budgetprocess
- principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering
- öppenhet och tydlighet
- extern uppföljning.
Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande är en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Från och med 2027 och tills vidare är målet att uppnå balans över en konjunkturcykel. Skuldankaret på 35 procent av BNP är ett riktmärke för den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld (den s.k. Maastrichtskulden) på medellång sikt. Utgiftstaket utgör en övre gräns för den nominella utgiftsnivån i staten och ålderspensionssystemet. Det kommunala balanskravet innebär att kommuner och regioner ska budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Både utgiftstaket och balanskravet stödjer målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande genom att stärka budgetdisciplinen.
En stram budgetprocess är av central betydelse för att målen i det finanspolitiska ramverket ska nås. Budgetprocessen är medelfristig och utgår från ett uppifrån-och-ner-perspektiv, där utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme som bestäms med beaktande av utgiftstaket och målet för den offentliga förvaltningens
finansiella sparande.
Principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering syftar till att vägleda regeringen vid stabiliseringspolitiska beslut och därigenom öka politikens trovärdighet, förutsebarhet och genomslag. Tydliga principer bidrar också till att underlätta samspelet mellan finans- och penningpolitiken och att minska risken för systematiska offentligfinansiella underskott.
Öppenhet och tydlighet innebär att redovisningen av finanspolitiken ska vara transparent. Syftet med den externa uppföljningen av finanspolitiken på nationell nivå är att säkerställa att politiken utformas i enlighet med befintliga mål, bl.a. genom att öka de politiska kostnaderna för att inte följa ramverket.
Det finanspolitiska ramverket ses över av en parlamentarisk kommitté varannan mandatperiod. I samband med dessa översyner kan eventuella behov av förändringar av ramverket beaktas. Återkommande översyner av det finanspolitiska ramverket ger ramverket en stark politisk förankring och bidrar till tydlighet och kontinuitet.
Regeringens skrivelse om det finanspolitiska ramverket
I skrivelsen redogör regeringen för det finanspolitiska ramverket. Skrivelsen, som fungerar som en uppförandekod för såväl regeringen som de aktörer som granskar finanspolitiken, syftar till att redovisa de lagar och andra regler samt praxis som utgör det finanspolitiska ramverket. Skrivelsen syftar också till att i vissa delar precisera ramverket och regeringens tillämpning av det.
Genvägar
In English
När överlämnas regeringens budgetproposition till riksdagen?
På våren överlämnar finansministern regeringens ekonomiska vårproposition samt en vårändringsbudget till riksdagen. 2026 års ekonomiska vårproposition lämnas den 13 april 2026. På hösten lämnas den mer omfattande budgetpropositionen samt en höständringsbudget. Regeringens budgetproposition för 2026 överlämnades till riksdagen den 22 september 2025.
