Kulturminister Parisa Liljestrands anförande vid invigningen av Stockholms filmfestival 2023
Publicerad
Stockholm, 7 november 2023
Det talade ordet gäller.
Det är en stor ära – och framför allt fantastiskt roligt! – att återigen få inviga Stockholms filmfestival.
First of I would like to start by welcoming our international guests. We are honoured by your presence and participation, and glad that you have all made the journey to Sweden. As Minister of Culture, I am happy to see this kind of international cooperation and exchange of ideas taking place here, in Stockholm. A special warm welcome to you! And now I hope you will excuse me as I switch back to Swedish.
Årets fokusland är som bekant Storbritannien, och regissören Ken Loachs livsgärning kommer att uppmärksammas särskilt.
Men det är uppemot 50 andra länder som också är representerade här. 35 debutanter. 130 filmer. Det är minst sagt imponerande.
Att Sverige kan arrangera en filmfestival av den här kalibern, och presentera utländsk film för en svensk publik och svensk film för omvärlden, det gör mig stolt som kulturminister.
Och ja, när en kulturminister är på en filmfestival, får en scen, en mikrofon och ska prata film, då kan vi lika gärna ta och prata lite om den där elefanten i rummet.
Nej, vi är inte helt klara med direktiven för filmutredningen.
Och nej, jag kommer inte att just i dag presentera vem som ska leda utredningen.
Men ATT vi ska göra en filmutredning, det är bestämt. Det känns roligt, spännande – och helt nödvändigt.
Det finns många och ofta väldigt skilda åsikter kring hur svensk filmpolitik ska bedrivas. Det märker jag när jag träffar företrädare för branschen, oavsett om man jobbar med det konstnärliga och kreativa eller med det rent affärsmässiga. En sak är dock alla överens om: Vi behöver ta ett rejält omtag när det gäller den svenska filmpolitiken.
Vi behöver definiera vilka typer av filmer som förtjänar skattebetalarnas stöd, och på vilket sätt. Vi behöver titta på hur svensk film ska fortsätta att vara konkurrenskraftig internationellt, men också hur vi kan få fler att upptäcka svensk film här på hemmaplan.
Vi behöver fundera över hur det offentliga ska kunna stötta och underlätta för filmskapare och producenter, så att svensk film kan vinna priser världen över och samtidigt locka publik till svenska biografer och få familjer att samlas i TV-sofforna.
Svensk film kan nämligen göra allt det. Men då behöver den också rustas för att möta förändring.
Den tekniska utvecklingen stöper om filmbranschen, ja kanske även filmkonsten, i grunden. AI – i alla dess former – kommer i allt högre grad att påverka samhällsutvecklingen. Och precis som vid som många andra tekniksprång är kulturen och filmen en arena där förändringarna märks först. På gott och ont. Vi kan inte stoppa eller bromsa utvecklingen. Men både bransch och politiker behöver hitta sätt att möta utvecklingen och dra fördelar av den. Rätt använd kan AI öppna dörrar, sänka trösklar, tillgängliggöra kulturella upplevelser för fler – och få fler att skapa kulturella upplevelser för andra.
Men AI kommer också med en rad utmaningar.
En sådan utmaning handlar om sanningsbegreppet. Vad är sant och riktigt i en tid av bedrägliga bilder och skickligt manipulerad information? Just mot den bakgrunden känns årets tema, The other truth, särskilt väl valt.
Kära festivaldeltagare! Film är en gemensam upplevelse. Den är något vi delar. Oavsett om vi ser den hemma eller som här, på en biograf under en festival. Den gemensamma upplevelsen är en viktig grund för möten och samtal – över alla slags gränser. Och det tror jag är extra viktigt i tider som dessa.
Med det vill jag förklara Stockholms filmfestival 2023 för invigd. Tack!