Artikel

Flyktingkrisen dominerar och hotar Schengen

Publicerad 16 februari 2016

Mer än en månad har redan gått av EU:s vårtermin. Många är de som önskar att 2016 ska bli ett bättre år för EU än 2015. Ledare som Europaparlamentets talman Martin Schultz har inte dragit sig för att beskriva fjolåret som det värsta året för EU-samarbete någonsin. Tyvärr är det för närvarande svårt att se att 2016 ska bli så mycket bättre...

Flyktingkrisen står i centrum och kommer sannolikt att överskugga det nederländska ordförandeskapets övriga prioriteringar, skriver Anders Ahnlid, Sveriges ständige representant vid EU, inför EU:s vårtermin. Pawel Flato, Regeringskansliet

Tung agenda för det nederländska ordförandeskapet

Nederländerna har tagit över det roterande ordförandeskapet och är i full färd med att genomdriva fyra prioriteringar för sitt halvår som ordförande: 1) migration, 2) jobb och innovation, 3) en robust eurozon och 4) klimat och energi.

Flyktingkrisen står i centrum och kommer sannolikt att överskugga de tre övriga prioriteringarna. Det stora antalet inkommande flyktingar och andra migranter resulterade i kraftfulla tyska och svenska inlägg vid årets första finansministermöte i rådet den 15 januari. Alla medlemsländer uppmanades att ta sitt ansvar och att avsätta betydande budgetmedel för att möta den utmaning som det stora antalet flyktingar till EU utgör.

Flyktingfrågan låg också bakom diskussionerna vid det första utrikesministermötet den 18 januari. EU:s insatser för att bidra till ett slut på kriget i Syrien och regionen i övrigt behandlades. Enighet rådde om att FN:s säkerhetsråds resolution 2254 måste genomföras och vikten av Syrien-konferensen i London den 4 februari betonades. De svåra villkoren för flyktingarna i jordanska läger togs upp med Jordaniens utrikesminister, som deltog i en del av mötet.

EU-agerande för att få stopp på sönderfallet i Mellanöstern, ge flyktingar en dräglig tillvaro i läger i regionen och för samarbete med Turkiet är centralt för att begränsa antalet flyktingar och migranter som söker sig till EU. Samtidigt måste asylrätten värnas och ansträngningarna för att få alla EU:s medlemsländer att ta sitt rättmätiga ansvar för flyktingmottagning fortsätta. Detta blir fortsatt EU:s huvudfrågor under den närmaste tiden.

Det är svårt att se att ansvaret för mottagande ska fördelas bättre mellan medlemsländer på kort sikt. Därför inriktas EU-institutionernas ansträngningar på att begränsa antalet flyktingar som kommer till EU. Om detta skulle misslyckas hotas Schengen-samarbetets framtid, och då är det den fria rörligheten för EU:s medborgare, det som ofta nämns som den mest påtagliga nyttan med EU, som ligger i vågskålen. Denna allvarliga lägesbeskrivning bekräftades vid det informella mötet med migrationsansvariga ministrar i Amsterdam den 25 januari.

Schengen under hård press

Schengen-samarbetet bygger på att EU:s yttre gräns kan kontrolleras så att fria gränspassager möjliggörs innanför gränsen. Så är för närvarande inte fallet, särskilt inte i Grekland, vars deltagande i Schengen därför är föremål för kritisk utvärdering i samspel mellan Kommissionen och medlemsländerna i rådet.

De närmare 900.000 flyktingar som tagit sig till EU via Grekland under fjolåret har medfört ett så hårt tryck på mottagningssystemen att det har varit nödvändigt för flera länder att införa tillfälliga så kallade inre gränskontroller. Sverige har som bekant gjort detta för gränspassager från Danmark och Tyskland, enligt de undantagsregler som finns i EU:s gränskodex. Även Danmark, Tyskland och Österrike har beslutat om inre gränskontroll. Dessa länder anser att de inre gränskontrollerna kommer att behövas så länge ett stort antal personer tar sig in i EU, främst via Grekland, och söker sig vidare norrut i EU.

Till bilden hör att Schengenregelverket möjliggör inre gränskontroll endast under begränsad tid. För Tysklands och Österrikes del innebär detta att tidsgränsen för de första åtgärderna som infördes löper ut i maj. För övriga länder löper de ut något senare. Därför är snabbt agerande nödvändigt. Möjligheter att förlänga åtgärderna diskuteras.

Vårens EU-samarbete kommer i hög grad att handla om dessa utmaningar. På bordet ligger flera förslag från Kommissionen som syftar till att förstärka EU:s insatser och flera är på väg. Ett av de mest omdiskuterade förslagen gäller en gemensam gräns- och kustbevakning. Kommissionen avser att presentera ett förslag om ny en asylpolitik, som ska ta vid efter gällande Dublinförordning, som reglerar vilket land som ska pröva en asylansökan, men som inte fungerar i sin nuvarande form.

Alla medlemsländer måste hjälpa till

Härutöver gäller det att få redan fattade beslut om omfördelning av asylsökande mellan EU-länder att fungera. Hittills har endast drygt 450 av 160.000 flyktingar omfördelats. I detta sammanhang väntar vi på svensk sida på Kommissionens svar på Sveriges begäran att få omfördela asylsökande från Sverige till andra EU-länder.

Migration och Brexit på toppmötet i februari

Den 17 och 18 februari kommer EU:s stats- och regeringschefer att värdera läget och om ytterligare åtgärder behöver vidtas p.g.a. flykting- och migrationskrisen. Vid nästa möte med Europeiska rådet en månad senare, har dess ordförande Donald Tusk med rätta meddelat, att ett mer hållbart scenario framåt, som inkluderar trovärdiga åtgärder, måste föreligga för att rädda Schengen och EU-samarbetet angående fri rörlighet i den form vi känner det, och vill se bevarat.

Vid februarimötet har EU-ledarna också att ta ställning till, och helst komma överens om, nya villkor för Storbritanniens medlemskap i EU vid Europeiska rådets februarimöte. EU-året har rivstartat, och det råder som synes inte brist på utmanande arbetsuppgifter.

 

Anders Ahnlid är Sveriges ständiga representant till EU och chef för EU-representationen i Bryssel.

Producerat av EU-representationen