10 punkter om Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-18

Sverige har som principfast medlem i FN:s säkerhetsråd tagit avstamp i ”bottenplattan”: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Den svenska arbetsmetoden har varit inlyssnande, kreativ och aktiv diplomati med ambitionen att nå resultat.

Utrikesminister Margot Wallström leder säkerhetsrådets möte om fred och säkerhet i Afrika, den 10 juli 2018.
Efter att ha röstats in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal har Sverige under 2017 och 2018 suttit som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet. Under juli 2018 var Sverige ordförande i säkerhetsrådet för andra gången. Då tog Sverige ansvar för rådets dagordning och bidrog till att säkerhetsrådet kunde uppfylla sin huvuduppgift enligt FN:s stadga – att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Foto: UN Photo/Loey Felipe

1. Värnat FN:s grundtanke om samarbete för fred och säkerhet

I ett besvärligt omvärldsläge behövs mer av samarbete och mindre av isolering. FN:s säkerhetsråd har unika befogenheter och måste axla sitt ansvar för internationell fred och säkerhet. Genom att vara en engagerad, påläst, principfast och lösningsorienterad medlem i säkerhetsrådet värnar Sverige FN:s grundtanke om samarbete för fred och säkerhet.

2. Stärkt kvinnors inflytande

Sverige har konsekvent drivit arbetet för kvinnor, fred och säkerhet (WPS). Vår insats har varit central för att säkerställa ett kvalitativt lyft i rådets arbete med WPS-agendan. Som medlem har Sverige genomgående tillsett att rådets löpande hantering av olika frågor inkluderat ett fokus på WPS. Vi har säkerställt att samtliga FN-insatser som varit föremål för förhandling nu inkluderar ett WPS-mandat. I flera fall har vi också stärkt sedan tidigare befintliga WPS-skrivningar, exempelvis i mandaten för FN:s insatser i Demokratiska Republiken Kongo (DRK), Västsahara, Mali samt Cypern. Sverige har också fått säkerhetsrådet att tydligare markera mot sexuellt och könsbaserat våld samt sexuella övergrepp begångna av utsänd personal samt drivit igenom ett helt nytt sanktionskriterium för sexuellt och könsbaserat våld i sanktionsregimerna för Centralafrikanska republiken, Libyen samt Sydsudan. Vi har drivit på för en markant ökning i antalet representanter från kvinnoorganisationer som briefar rådet. Och under Sveriges ordförandeskap i juli 2018 säkerställde vi könsbalans bland rådets briefers, för första gången någonsin. Under 2017-18 bidrog Sverige aktivt till att kvinnor omnämndes i nästintill samtliga av rådets ordförandeuttalanden om krissituationer, vilket tidigare skett i mindre än hälften av dessa uttalanden.

3. Stått upp för folkrätten och det humanitära perspektivet

Sverige har som medlem konsekvent värnat folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna. Tack vare Sverige gjorde rådet en stark markering till parterna i Jemen-konflikten om att det är förbjudet att anfalla civila, att parterna har en skyldighet att skydda civila och civila objekt liksom att inte rekrytera eller använda barn som soldater. Sverige har i samråd med Ukraina och andra likasinnade tagit flera initiativ till möten om Ukraina i rådskretsen där vi konsekvent framfört vår hållning att folkrätten måste respekteras. Under rådstiden har Sverige aktivt arbetat för att stärka skyddet av sjukvård i konflikt. Ett exempel är mandatförlängningen av FN-insatsen i Sydsudan då vi säkerställde stärkta skrivningar kopplade till skydd av sjukvård. Sverige planerar även för ett ”Arriamöte” (ett informellt möte utanför rådskammaren) om skydd av sjukvård i december. I juli var vi medarrangör till ett ”Arriamöte” om den internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att uppmärksamma Romstadgans 20-årsjubiluem. Sverige driver för närvarande på för en resolution om situationen i Myanmar där vi verkar för att rådet ska hänskjuta situationen till ICC.

Sverige har varit ledande för att rådet konsekvent ska beakta det humanitära perspektivet i sina diskussioner och respektera humanitära principer i sina beslut. Sveriges första produkt i säkerhetsrådet hade en humanitär dimension, då vi under sommaren 2017 tog initiativ till ett ordförandeuttalande om konflikt och svält. Det följde vi i maj 2018 upp med att lotsa igenom den första resolutionen någonsin på samma tema (res 2417). I arbetet med Syrien har Sverige konsekvent drivit och fått gehör för krav för respekt för humanitär rätt och humanitära principer, inkl tillträde och skydd för humanitära hjälpinsatser. Under 2018 bidrog Sverige till att säkerhetsrådet uppmärksammade Ebolautbrottet i DRK, bland annat genom resolution 2439 som Etiopien och Sverige lade fram. Under medlemskapet har Sverige haft ledartröjan i Syrien-portföljen vad gäller det humanitära spåret.

4. Konsekvent drivit på för mer aktivt förebyggande av väpnad konflikt

Under Sveriges första ordförandeskap i januari 2017 drev vi konfliktförebyggande diplomati i praktiken. Rådet arbetade då framgångsrikt för en fredlig maktövergång i Gambia när landet stod på randen till en våldsam utveckling. Under ordförandeskapet arrangerade vi också en högnivådebatt om förebyggande där den då nytillträdde generalsekreteraren, Antonio Guterres, fick möjlighet att för första gången tala inför rådet. Sverige har som medlem därefter konsekvent verkat för tidigare informationsdelning från FN-sekretariatet till säkerhetsrådet liksom för att grundorsaker till konflikt beaktas. I april 2018 genomförde rådet för första gången det årliga arbetsmötet med generalsekreteraren utanför USA – på Dag Hammarskjölds gård i Backåkra. FN:s konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbete samt Syrien stod på dagordningen. Mötet bidrog till ett väsentligen förbättrat arbetsklimat i säkerhetsrådet och ett stärkt momentum för arbetet med förebyggande och fredsfrämjande. I arbetet med FN:s fredsinsatser har vi bidragit till att fokusera på vikten av politiska lösningar och att stödja generalsekreterarens reformprocess. Sverige har under 2018 varit rådets fokalpunkt för FN:s fredsbyggandekommission. I denna kapacitet har vi verkat för ett strategiskt samarbete för hållbar fred, inte minst vid övergången mellan olika typer av FN-närvaro i länder som genomgått konflikt. På svenskt initiativ slog säkerhetsrådet i december 2018 fast betydelsen av detta samarbete i ett ordförandeuttalande.

5. Gjort skillnad i några av vår tids svåraste kriser

Säkerhetsrådet hanterar kontinuerligt vår tids svåraste kriser. Det finns allvarliga låsningar i vissa frågor. Trots dessa har Sverige bidragit till framsteg i några av de svåraste frågorna. Några exempel:

  • Jemen: Sverige har arbetat för att öka rådets engagemang för Jemen. På svenskt initiativ har rådet vid flera tillfällen givit starkt stöd till FN-sändebudets ansträngningar för de-eskalering och återupptagna fredssamtal. Rådets påtryckningar bidrog till att konsultationer kunde genomföras mellan parterna i Sverige under december 2018, och att det så kallade Stockholmsavtalet kunde antas om bland annat en vapenvila i den viktiga hamnstaden Hodeida.
  • Myanmar: Vi har med framgång verkat för att återkommande fästa rådets uppmärksamhet på det alarmerande läget för rohingya-befolkningen. Sverige var drivande i arbetet som i november 2017 ledde till ett tydligt uttalande från ett enat säkerhetsråd till Myanmars regering och militär. Vi drev också på för att realisera säkerhetsrådets resa till Myanmar i våras. Sverige har länge verkat för det FN-sändebud som nu utnämnts. Som ordförande arrangerade vi i juli 2018 en viktig diskussion om Myanmar där sändebudet för första gången kunde briefa rådet. Vi bidrog även till att FN:s Fact Finding Mission kunde presentera sin rapport i rådet trots hårt motstånd.
  • Fredsprocessen i Mellanöstern: Sverige har verkat för att rådet ska hålla fast vid tvåstatslösningen. Vi har arbetat för att den humanitära situationen i Gaza uppmärksammas av rådet, och agerat för genomförandet av nyckelresolutionen 2334. Det extrainsatta mötet i slutet av juli 2017 på begäran av Sverige, Egypten och Frankrike bidrog till att lugna ner krisen i Jerusalem genom att tydligt markera rådets enighet om vikten av de-eskalering, återhållsamhet och bevarande av Jerusalems särskilda status. 
  • Nordkorea: Vi har aktivt bidragit till att hålla ihop ett enat säkerhetsråd i frågan, inte minst genom att arbeta aktivt i kretsen av valda medlemmar. Sverige och Polen tog i januari 2018 initiativ till ett extrainsatt möte med anledning av de återupptagna samtalen mellan Syd- och Nordkorea. Under ordförandeskapet i juli 2018 arrangerades på svenskt initiativ ett möte i rådskrets med USA:s utrikesminister, Mike Pompeo, och Sydkoreas utrikesminister, Kang Kyung-Wha. Mötet befäste rådets enighet, roll och ansvar i frågan. 
  • Afrikas horn: På svenskt initiativ antogs ett rådsuttalande under vårt ordförandeskap till stöd för det historiska fredsavtalet i juli mellan Etiopien och Eritrea. Ett enigt säkerhetsråd upphävde sedan sanktionerna mot Eritrea i november, då anledningarna till att sanktionerna infördes inte längre kvarstår. Avtalen öppnar en historisk möjlighet för fred och samarbete mellan de två länderna, vilket är avgörande för en positiv och hållbar utveckling på hela Afrikas horn. 
  • DRK: Under det svenska ordförandeskapet i juli 2018 anordnades det årligen återkommande mötet mellan säkerhetsrådet och AU:s freds- och säkerhetsråd. På svenskt initiativ fokuserade mötet på DRK. En gemensam kommuniké antogs med tydliga och enade budskap från FN och AU om vikten av val i DRK. Tack vare ett aktivt svenskt diplomatiskt fotarbete kunde kommunikén för första gången antas i samband med mötet – det stärkte kommunikéns politiska relevans i förhållande till DRK liksom samarbetet mellan de två råden. Sverige har konsekvent lyft morden på FN-experterna Zaida Catalán och Michael Sharp både inom och utom rådet.
  • Syrien: Sverige ledde förhandlingarna som gjorde att rådet under december 2017 och sedan återigen i december 2018 fattade beslut om ett fortsatt gränsöverskridande humanitärt tillträde till Syrien. De båda besluten bidrar till att underlätta för biståndet att nå ut till miljontals människor. Vi ledde också förhandlingarna som i februari 2018 resulterade i ett unisont antagande av resolution 2401 om en humanitär vapenvila. De enda tre resolutioner som antagits om Syrien under 2017–18 har tagits fram av Sverige.

6. Motverkat låsningarna i rådet genom att stärka gruppen av invalda medlemmar

Genom att ena och stärka de valda säkerhetsrådsmedlemmarna (elected ten, E10) som grupp, har Sverige bidragit till att bättre möta de låsningar som kan uppstå mellan de permanenta medlemmarna (permanent five, P5). Sverige och Sydafrika ordnade i november 2018 för första gången på huvudstadsnivå ett möte för nuvarande och inkommande invalda säkerhetsrådsmedlemmar i Pretoria för att stärka samarbetet.

7. Bidragit till stärkt samarbete mellan säkerhetsrådets europeiska medlemmar

Sverige har värnat EU-samarbetet genom att verka för att hålla ihop EU-kretsen i rådet och bidra till att stärka länken mellan Bryssel och New York. På svenskt initiativ framförde t ex de fem EU-länderna i rådet, tillsammans med de nyliga och blivande EU-rådsmedlemmarna, ett gemensamt uttalande om Gaza i maj 2018 i samband med ett extrainsatta möte. Samma sak skedde vid möten om Ukraina i oktober respektive november 2018.  Formatet, som kommit att kallas ”EU8”, har varit viktigt för att öka det europeiska genomslaget i rådets arbete. I samband med rådsmötet om Georgien i augusti 2018 framförde EU-medlemmarna i rådet ett gemensamt uttalande till media. Tillsammans med Polen och Nederländerna arbetar vi för att stärka samarbetet mellan invalda europeiska SR-medlemmar.

8. Fört upp och förankrat klimat på rådets dagordning

Genom svenskt ledarskap har säkerhetsrådet kunnat enas om att tydliggöra kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet i ett antal olika uttalanden och resolutioner. Det har aldrig skett tidigare. Utrikesministern ledde i juli 2018 en debatt i rådet om klimatrelaterade säkerhetsrisker, vilket var första gången sedan 2011 som rådet diskuterade klimat. Tack vare Sveriges ansträngningar är frågan om klimat och säkerhet nu förankrad på säkerhetsrådets dagordning, och rådet har skickat en signal till FN-systemet om behovet av att på allvar ta sig an frågan.

9. Drivit barnrättsperspektivet med full kraft och stärkt arbetet med unga, fred och säkerhet

Säkerhetsrådets arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt (CAAC) har fått en nystart under svenskt ordförandeskap. Slutsatser med specifika rekommendationer om barn och väpnad konflikt har antagits för ett rekordstort antal länder, och arbetsgruppen har genomfört flera fältresor för att få direkt input från aktörer på marken. Under ordförandeskapet i juli 2018 ledde statsministern ett högnivåmöte om barn och väpnad konflikt på temat "Protecting Children Today Prevents Conflicts Tomorrow". Sverige lade fram en resolution vid mötet som antogs av ett enhälligt säkerhetsråd (res 2427). Ett rekordstort antal medlemsstater, 98 stycken, valde att ansluta sig som medförslagsställare till resolutionen som hade ett förebyggandefokus. Vid rådsmötet kunde statsministern också hänvisa till konsultationer som Sverige genomfört i syfte att belysa barnens perspektiv på konflikt. Sverige har även varit drivande för att stärka rådets arbete avseende unga, fred och säkerhet (UFS). Tillsammans med Peru ledde vi förhandlingarna som resulterade i att rådet den 6 juni 2018 antog en omfattande resolution i denna fråga (res 2419). Resolutionen kopplar UFS-agendan till arbetet med konfliktförebyggande, lyfter vikten av att unga människor inkluderas och bjuds in samt understryker vikten av civilsamhällets roll.  

10. Öppnat upp säkerhetsrådet

Vi har gett de som berörs av säkerhetsrådet en röst i rådet och öppnat säkerhetsrådets arbete för fler genom att aktivt använda sociala medier. Under våra två ordförandeskap bjöd vi bl a in ministrar från Mali, Irak och Colombia samt civilsamhällesrepresentanter från DRK, Colombia och Tchad. Vi välkomnar att arbetsformen tagits över av fler säkerhetsrådsmedlemmar. Vi inhämtar viktiga perspektiv från civilsamhället vid regelbundna dialogtillfällen på UD i Stockholm och i NY. Genom proaktiva kontakter med media har vi bidragit till att ytterligare öppna rådets arbete för omvärlden.

Kontakt

UD:s presstjänst
Telefon 08-405 50 10
e-post till UD:s presstjänst