Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Atlantfiske och EU:s gemensamma jordbrukspolitik på ministermöte

Publicerad 19 mars 2021

När EU-ländernas jordbruks- och fiskeriministrar träffas 22-23 mars kommer de att ta upp fiske i Atlanten och Nordsjön. På dagordningen står också förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de nationella planerna för hur EU-länderna ska genomföra den reformerade jordbrukspolitiken.

Ett av mötesrummen i Europabyggnaden i Bryssel. Foto: Europeiska unionens råd

EU:s och Storbritanniens fiskemöjligheter för 2021-2022 i Atlanten och Nordsjön

Fisket i de gemensamma Atlant- och Nordsjövattnen regleras av det handels- och samarbetsavtal som EU och Storbritannien blev eniga om i december 2020. Det sena beslutet betyder att förhandlingen mellan EU och Storbritannien om fisket av gemensamma bestånd i Atlanten och Nordsjön 2021 samt av vissa djuphavsbestånd för 2021-2022 ännu inte har avslutats.

I väntan på att EU och Storbritannien ska bli eniga gäller för närvarande provisoriska kvoter för fisket till sista mars.

På mötet 22-23 mars förväntas ministrarna att fatta beslut om att förlänga de provisoriska kvoterna till sista juli i år.

Reformerna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Ministrarna ska ta upp de pågående förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som pågår mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, i syfte att föra förhandlingarna framåt. Reformen av CAP består av tre förordningsförslag; förordningen om strategiska nationella planer, förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning, och slutligen förordningen om en samlad marknadsorientering för jordbruksprodukter.

Regeringens vägledande principer för förhandlingsarbetet är totalt och väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling.

Jordbrukspolitikens nationella planer

På mötet kommer ministrarna att ta upp medlemsländernas arbete med att ta fram nationella strategiska planer för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. EU-kommissionen har tagit fram rekommendationer för planerna som ska vara klara senast 1 januari 2022. EU-kommissionen ska sedan godkänna planerna.

Regeringen anser att EU-kommissionens rekommendationer ger en bra vägledning för arbetet med de strategiska planerna men konstaterar samtidigt att de inte är rättsligt bindande.

Växtskydd

På det portugisiska ordförandeskapets initiativ kommer ministrarna att ha en diskussion om läget i arbetet med att skydda jordbruket mot att främmande växtskadegörare sprids inom EU. EU:s nya växtskyddsförordning tillämpas sedan 2019 och syftet med ministrarnas diskussion är att dels utbyta erfarenheter av det nya regelverket och dels att diskutera hur man kan öka medvetenheten kring växtskadegörare globalt.

Regeringen anser att det behövs effektiva och hållbara förebyggande åtgärder både mot etablerade och nya växtskadegörare. Den nya lagstiftningen har importregler som kan bidra i det arbetet.

Ordförandeskapet har också initierat en debatt om användningen av biologiska bekämpningsmedel som alternativ till kemiska bekämpningsmedel.

EU har i dagsläget ingen gemensam lagstiftning för biologiska bekämpningsmedel. Regeringen stödjer harmonisering för att göra hanteringen säker och att undvika negativ inverkan på miljön men påpekar att detta nödvändigtvis inte kräver gemensam lagstiftning.  

Ambassadör Torbjörn Haak och lantbruksråd Fredrik Langdal företräder Sverige på mötet.