Artikel

EU-beslut som stärker forskningens och rymdteknikens möjligheter

Publicerad 13 juni 2022

Ministrarna antog slutsatser i flera forskningspolitiska frågor. De handlar bland annat om att stärka vetenskapens öppenhet och om behov av att rikta in den EU-finansierade forskningen på samhälleliga utmaningar. Två beslut på rymdområdet lyfter rymdteknikens möjligheter och utveckling av tjänster, samt behovet av en säker och hållbar användning av rymden. Utbildningsminister Anna Ekström företrädde Sverige på mötet.

Tre beslut inom forskning

Ministrarna antog slutsatser om öppen vetenskap och Horisont Europas fem uppdrag och deras koppling till stora samhälleliga utmaningar. Ministrarna antog också slutsatser om principer och värderingar för internationellt forskningssamarbete.

Både pandemin och Rysslands krig i Ukraina har påverkat rekrytering, rörlighet och samarbeten inom forskningen. På dagordningen stod därför okså en diskussion om insatser för att stötta unga forskare vars arbete i många fall har påverkats mycket negativt av de senaste årens kriser.

Öppen vetenskap och utvärdering av forskning

Slutsatserna syftar till att ytterligare främja öppen vetenskap samt stärka utvärderingen av forskning och forskare med fokus på kvalitet, excellens och samhällsnytta och utifrån både kvantitativa och kvalitativa kriterier. Slutsatserna trycker på omedelbar tillgång till forskningspublikationer och bättre möjligheter till samverkan.

Horisont Europa – fem europeiska uppdrag

Slutsatserna lyfter fram hur EU:s forskningsprogram Horisont Europa kan styra forskning och innovation för att svara upp mot samhälleliga utmaningar – exempelvis inom klimat. Det handlar om komplexa utmaningar vars lösningar gagnas av vetenskap och teknik. Slutsatserna lyfter behovet av samarbete mellan aktörer, sektorer och områden samt synergier mellan europeiska program samt behovet av övervakning, översyn och utvärdering.  

Principer för internationellt samarbete inom forskning

Slutsatserna lyfter frihet inom forskningen, rätten att fritt välja forskningsfrågor, att använda tillförlitliga forskningsmetoder, att utmana traditionell kunskap och presentera nya idéer och teorier. De handlar också om att öppet dela, sprida och kommunicera resultat och data liksom om etik, integritet, jämställdhet och inkludering.

Beslut i rymdfrågor

På dagordningen står slutsatser om Copernicus och om trafikledning i rymden.  

EU:s rymdprogram Copernicus fram till 2035

Copernicus är ett världsledande civilt och användardrivet system. Det behöver utvecklas för att svara upp mot nya behov och användarkrav för att på bästa sätt bidra till grön och digital omställning och till ett säkrare mer motståndskraftigt samhälle.

Slutsatserna lyfter bland annat utvecklingen inom artificiell intelligens och databehandling liksom Copernicus viktiga roll inom till exempel transporter, energi, jordbruk, bekämpning av katastrofer och uppföljning av klimatets förändringar. Det handlar bland annat om säkrare livsmedels- och vattenförsörjning.

Rymdtrafikledning

Rymdtrafikledningens roll växer i EU-samarbetet, dels inom övervakning av rymdskrot, dels inom säkerhet och försvar såväl som civilt

Diskussion om EU:s rymdprogram

Därutöver diskuterade ministrarna EU:s rymdprogram, det vill säga bland annat Copernicus och Galileo, med fokus på motstånds- och konkurrenskraft och på investeringar, kapacitet och oberoende.

 

Producerat av EU-representationen