Sveriges försvarsförmåga stärks med nytt förband
Publicerad
Försvarsminister Pål Jonson deltog den 4 december i en ceremoni i Kristinehamn i samband med återinvigningen av Bergslagens artilleriregemente, A 9. Återetableringen är den sista i raden av etableringar inom ramen för försvarsbeslutet 2020.
Försvarsbeslutet 2020 om att utöka Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation tog sin utgångspunkt i det alltmer försämrade säkerhetspolitiska läge som då förelåg och som än mer försämrats av den ryska invasionen i Ukraina. Syftet med utökningen av Försvarsmaktens grundorganisation är att omhänderta den beslutade tillväxten av krigsorganisationen och för en ökad militär närvaro i hela landet. Med krigsorganisationens tillväxt följer även ett ökat behov av artilleriförband för bland annat brigaderna i södra Sverige.
– Etableringen av ett ytterligare artilleriregemente är ett viktigt steg i utvecklingen av vår förmåga till indirekt eld. Antalet krigsförband och pjäser ökar. I och med återetableringen så ökar också den militära närvaron i Svealand. Det har betydelse för bland annat den öst-västliga förbindelsen med Norge, säger försvarsminister Pål Jonson.
I Kristinehamn kommer ett nytt kasernområde att byggas på Harberget och ett närövningsfält planeras att anskaffas i dess närhet. Det existerande skjutfältet i Villingsberg kommer att nyttjas för utbildning och skarpskjutning. Värnpliktsutbildningen bedrivs för tillfället vid Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde men kommer efterhand att flyttas över till A 9. Den slutliga etableringen av regementet beräknas vara klar till 2030.
Förutom Bergslagens artilleriregemente har fem andra regementen och flottiljer redan etablerats:
- Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur
- Dalregementet (I 13) i Falun
- Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement, Jämtlands fältjägarkår, i Östersund
- Älvsborgs Amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg
- Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala