Artikel från Utrikesdepartementet

Sveriges arbete för ett Natomedlemskap fortsätter

Publicerad 18 mars 2023

Fredagen den 17 mars meddelade Turkiet att de är redo att gå vidare med ratificeringen av Finlands ansökan till Nato, men ännu inte med Sveriges ansökan. Sverige var förberett på beskedet. Med starkt stöd från partnerländer fortsätter nu arbetet för ett svenskt Natomedlemskap, och för att värna Sveriges säkerhet under den tid det tar.

Under ett besök i Turkiet av Finlands president Sauli Niinistö meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att han avsåg överlämna den finska Natoansökan till det turkiska parlamentet för deras beslut. Vägen är därmed öppen för en turkisk ratificering av den finska ansökan, men ännu inte för den svenska. Att Sverige och Finlands ansökningar inte behandlas gemensamt är en oönskad utveckling, men beskedet var väntat. 

För svensk del fortsätter arbetet för att de två länder, Turkiet och Ungern, som ännu inte ratificerat den svenska Natoansökan gör det så snart som möjligt. För att bli Natomedlem måste Sveriges ansökan godkännas av samtliga 30 alliansmedlemmar. Som en del i processen har Sverige, Finland och Turkiet upprättat ett gemensamt memorandum och fört samtal i ett trilateralt format. Sverige efterlever och kommer fortsätta att efterleva detta memorandum.

Sverige säkrare än innan Natoansökan

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, men är idag säkrare än innan ansökan om Natomedlemskap. Sveriges militära integration i Nato fortsätter enligt plan och det militära samarbetet med Nato, de nordiska länderna, USA och Storbritannien fortsätter, bland annat genom en omfattande övningsverksamhet och andra former av partnernärvaro i Sveriges närområde. Sverige har också fått upprepade säkerhetsförsäkringar från flera centrala Natoländer.  

Förberett på olika scenarier

Det finns aktörer som inte vill se Sverige som Natomedlem. I syfte att försvåra och förlänga Natoprocessen kan de försöka utnyttja den situation som uppstår i samband med att Turkiet godkänner Finlands ansökan före Sveriges. Även om det konventionella militära hotet mot Sverige har minskat, kan främmande makt använda andra verktyg. Det kan bland annat handla om hybridagerande och andra metoder för att påverka och polarisera den svenska debatten.

Regeringen har gjort betydande satsningar på nationell säkerhet, bland annat genom att skjuta till budgetmedel till Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Myndigheten för psykologiskt försvar följer noga informationspåverkan kopplad till vår Natoprocess och Säkerhetspolisen agerar inom sitt uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka säkerhetshotande verksamhet från främmande makt.