Artikel från Finansdepartementet

Sverige bidrar stort till EU:s mål för det digitala årtiondet

Publicerad 09 oktober 2023

År 2022 fattade EU beslut om en färdväg mot en digital omställning inom unionen fram till år 2030. Beslutet innehåller bland annat tolv uppföljningsbara mål inom fyra områden: digital kompetens, digitala infrastrukturer, näringslivets digitala omställning och digitalisering av offentliga tjänster. För att följa upp utvecklingen ska medlemsstaterna vartannat år redovisa sin färdplan för att nå målen. Idag har regeringen lämnat in den svenska färdplanen till Europeiska kommissionen.

– Digitalisering spänner över många politikområden och färdplanen visar på att det händer mycket i Sverige som på olika sätt bidrar till vår digitala omställning. Det här har vi med oss i vårt fortsatta arbete att verka för en hållbar och etisk digital omställning som leder till ökad konkurrenskraft och effektivitet för hela Sverige. Regeringen avser att ta fram en digitaliseringsstrategi som ska utveckla politiken inom exempelvis offentlig förvaltning och konnektivitet, säger civilministern Erik Slottner.

Sverige är ett digitalt moget land med en digitalt mogen befolkning. Detta tillsammans med en historia av tillgång till bra uppkoppling och god användning av digitala verktyg är viktiga förutsättningar för digital omställning i Sverige, vilket också bidrar till EU:s digitala omställning.

Digital kompetens - En befolkning med digitala färdigheter och en högkvalificerad digital yrkeskår i syfte att uppnå jämn könsfördelning

Bedömningen är att Sverige kommer att uppfylla EU:s mål om såväl grundläggande digitala färdigheter som spetskompetens i god tid innan 2030. Digital spetskompetens (IKT-specialister) är ett område där Sverige presterar väl i internationell jämförelse. Trots det är bristen på kompetens en utmaning för såväl företag som offentlig verksamhet.

De åtgärder som redovisas i färdplanen visar på bredden av insatser som krävs för att bygga digital kompetens. Regeringen har till exempel nyligen beslutat om ett erbjudande om kompetenshöjande insatser till kommuner för användning av AI inom socialtjänsten, implementerat ett omställningsstöd för livslångt lärande och i årets budgetproposition föreslagit inrättandet av ett Cybercampus Sverige.

Digital infrastruktur - Säkra, resilienta, högpresterande och hållbara digitala infrastrukturer

Sverige har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur jämfört med andra medlemsländer. Med hänsyn till att Sverige till ytan är ett stort land som i stora delar är glest befolkat, kommer sannolikt EU:s målsättning att alla ska ha tillgång till mycket snabbt bredband 2030, motsvarande fiber, dock inte att nås i fråga om de allra sista hushållen. Däremot förväntas Sverige uppnå EU:s mål om 5G-täckning av befolkade områden. När det gäller halvledare, kantdatorsystem (edge computing) och kvantdatorkapacitet spelar Sverige en betydande roll, trots att Sverige befolkningsmässigt inte är ett så stort land.

Bredden av svenska åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen på området spänner från statligt stöd för utbyggnad av bredband och den föreslagna satsningen på forskning och innovation inom 6G till privata initiativ som The Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Den generella cybersäkerhetsnivån behöver höjas i hela samhället. Regeringen har därför bland annat inlett arbetet med att ta en ny cybersäkerhetsstrategi.

Digital omställning av företag

Svenska företag använder digital teknik i hög grad och bedömningen är att Sverige kommer att uppfylla målen i god tid innan 2030. Det finns dock förbättringspotential, särskilt när det gäller användningen av AI och analys av stordata (big data). Det gäller framför allt för små och medelstora företag. Utvecklingen på det här området hör ihop med tillgång till IKT-specialister. När det gäller tillväxten av snabbväxande innovativa företag med en värdering över 1 miljard dollar är Sverige bland de högst rankade inom EU.

Även inom det här området finns det en rad olika åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen. Under 2023 beslutade till exempel regeringen att stärka satsningen på det offentlig-privata innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering, som bidrar till nästa generations avancerade och kraftfulla digitala lösningar.

Digitalisering av offentliga tjänster

Den svenska offentliga förvaltningen var tidig med att digitalisera sina tjänster. Digitaliseringen har emellertid skett inom varje självständig aktör i förvaltningen, vilket har medfört att det idag finns brister i den digitala enhetligheten och i sammankopplingen mellan olika tjänster. Det här påverkar måluppfyllelsen på området. Digitala tjänster som till exempel digital identifieringslösning (eID) fyller en central funktion för såväl offentlig sektorn som för privatsektor. Möjligheten att styrka sin identitet och behörighet är en förutsättning för att nyttja många tjänster.

De åtgärder som regeringen vidtagit på området är avgörande för att utveckla de digitala tjänsterna till medborgare och företag. Bland annat har regeringen avsatt medel för satsningen på Ena, Sveriges förvaltningsgemensamma digitala infrastruktur, vilket är en viktig förutsätt­ning för en myndighetsöverskridande offentlig service. Därutöver har regeringen föreslagit medel i budgetpropositionen för 2024 för att skapa en statlig eID på den högsta tillitsnivån och medel för att utveckla en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Regeringen kommer under 2023 och 2024 dessutom att ta emot två utredningar om interoperabilitet avseende datadelning inom offentlig förvaltning respektive hälsodata.

Förklaring av begrepp

Halvledare: ett material, antingen elementärt, såsom kisel, eller en förening, såsom kiselkarbid, vars elektriska ledningsförmåga kan modifieras, eller en komponent som består av flera skikt av halvledande, isolerande och ledande material som definieras enligt ett förutbestämt mönster och som är avsedd att utföra väldefinierade elektroniska eller fotoniska funktioner eller bådadera.

Kantdatorsystem (edge computing): kapacitet för distribuerad databehandling som är uppkopplad till nätet och lokaliserad nära eller i den fysiska slutpunkt där data genereras, vilken erbjuder distribuerad data- och lagringskapacitet för databehandling med låg latens.

Kvantdator: en kvantdator är en beräkningsenhet som använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt.

Stordata (big data): insamlade datamängder som är så stora och komplexa att de kräver ny teknik, till exempel AI, för att kunna bearbetas.