Ny vision för Världsbanken och ökat stöd till världens fattigaste
Publicerad
Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens gemensamma årsmöten ägde rum i Marrakech 9–15 oktober. Sverige deltog med en stor delegation ledd av finansminister Elisabeth Svantesson. Under mötet antogs bland annat en ny vision för Världsbanken och Sverige annonserade ett nytt stöd om 100 miljoner kronor till Världsbankens krisfacilitet.
Under Världsbankens årsmöte beslutade medlemsländerna att stödja förslaget om en ny vision för Världsbanken. Visionen ”En värld utan fattigdom på en planet som går att leva på” väntas ge banken mandat att arbeta med gränsöverskridande utmaningar som klimat och konflikt. Samtidigt behåller banken ett tydligt fokus på global fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i låg- och medelinkomstländer.
– De senaste åren har överlappande kriser som pandemi och konflikt försvårat fattigdomsbekämpningen globalt. Ett redan stort finansieringsgap har ökat. Med den nya visionen och det breddade uppdraget kan banken utveckla nya arbetssätt och finansieringsmodeller till stöd för världens fattiga, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Globala utmaningar kräver nya, effektivare finansieringslösningar
Världsbankens nya vision är en del av en större reformprocess som ska rusta banken för vår tids utmaningar. Vid mötet identifierades sex globala utmaningar som särskilt brådskande: klimat, konflikt, pandemi, energitillgång, livsmedelstrygghet, vattentillgång, digitalisering och biologisk mångfald. Både arbetssätt och finansieringsmodeller behöver anpassas för att stärka bankens möjlighet att möta utmaningarna.
En central del av reformprocessen handlar om hur bankens befintliga resurser kan användas mer effektivt. Vid mötet diskuterades bland annat hur ägarländer kan stärka banken finansiellt genom att investera i nya sorters tillgångar. Världsbanken informerade också om åtgärder som genomförts för att öka utlåningen till låg- och medelinkomstländer under det senaste året, till exempel genom att använda balansräkning mer effektivt.
Sverige ger ytterligare 100 miljoner kronor till Världsbankens krisfacilitet
Under IMF och Världsbankens årsmöten annonserade regeringen ett nytt stöd om 100 miljoner kronor till Världsbankens krisfacilitet IDA Crisis Facility. Rysslands aggression mot Ukraina förvärrar många av de kriser världens fattigaste ställs inför och stödet ska hjälpa låginkomstländer hantera ekonomisk osäkerhet, otrygg livsmedelsförsörjning, naturkatastrofer och sjukdomsutbrott där behoven är som mest akuta.
– Världsbanken är en global spelare med räckvidd och finansiell kapacitet när det behövs som mest. Stödet skickar en viktig signal till många av de länder som drabbas indirekt av Rysslands aggression mot Ukraina. Den enskilt viktigaste åtgärden för att stödja världens fattiga är fortsatt att Ryssland upphör med sitt angrepp, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.
Stödet om 100 miljoner kronor kommer att gå till 76 av världens fattigaste länder som har tillgång till stöd från Internationella utvecklingsfonden (IDA). Regeringen har tidigare beslutat om 600 miljoner kronor i stöd till krisfacilitetens fönster för Ukraina och Moldavien.
Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens årsmöten
Två gånger per år samlas IMF och Världsbankens medlemsländer för att diskutera och besluta om inriktningen framöver samt följa upp åtaganden och den politik som förs.
Mötena hålls i Washington D.C. med undantag för var fjärde tillfälle som äger rum utanför USA.
Hösten 2023 stod Marocko värd för mötet. Det var andra gången ett afrikanskt land hade värdskapet.
IDA Crisis Facility
Världsbankens krisfacilitet IDA Crisis Facility skapades som direkt svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, på initiativ av bland andra Sverige.
Faciliteten består av två finansieringsfönster. Det första är förbehållet återhämtning och uppbyggnad av Ukraina och Moldavien. Det andra fönstret skapades för de låginkomstländer som drabbats av överlappande globala kriser.
X