FN:s havskonferens lyfte behovet av fler globala åtgärder för havet
Publicerad
FN:s havskonferens i Nice avslutades den 13 juni med antagandet av en politisk deklaration, Nice Ocean Action Plan, för att stärka det globala arbetet med att skydda haven.
-
Romina Pourmokhtari höll Sveriges nationella anförande till havskonferensen den 10 juni.
Jonatan Klefbom/Regeringskansliet
-
Romina Pourmokhtari träffade Frankrikes miljöminister Agnès Pannier-Runacher.
Foto: Jonatan Klefbom/Regeringskansliet.
-
Romina Pourmokhtari och kronprinsessan Victoria berättar om sina erfarenheter från konferensen inför den svenska delegationen.
Foto: Jonatan Klefbom/Regeringskansliet.
-
Romina Pourmokhtari överlämnar ett brev om svenska lösningar i klimatfrågan till Tanzanias vicepresident Philip Mpango.
Foto: Jonatan Klefbom/Regeringskansliet.
-
Flera nordiska möten hölls på det norska fartyget Statsraad Lehmkuhl.
Foto: Jonatan Klefbom/Regeringskansliet.
Havskonferensen, UN Ocean Conference eller UNOC-3, syftade till att öka tempot i havsmiljöarbetet och mobilisera alla aktörer för ett ökat skydd och en hållbar förvaltning av havet, enligt det globala hållbarhetsmålet för havet, det vill säga Sustainable Development Goal 14. Frankrike och Costa Rica var värdar för konferensen.
Nice Ocean Action Plan antogs
Mötet antog deklarationen Nice Ocean Action Plan som understryker havens betydelse för klimatet och att den viktiga kopplingen mellan hav, klimat och biologisk mångfald kräver fler globala åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och försurning av haven. Deklarationen lyfter också fram vikten av att ett globalt avtal mot plastföroreningar kommer till stånd eftersom plastföroreningarna ökar i marina miljöer. Deklarationen bekräftar också behovet av att anta en källa-till-hav-strategi som stärker en integrerad förvaltning av kustzoner och marin planering för att öka motståndskraften hos ekosystem och kustsamhällen.
Konferensen ledde till att fler än 800 frivilliga åtaganden registrerades av länder, företag och andra aktörer som vill bidra till att uppnå det globala havsmålet, exempelvis inom finansiering, målsättningar eller partnerskap.
Sveriges lämnade in frivilliga åtaganden
Regeringen rapporterade in fem åtaganden till FN inför konferensen i Nice för att visa på olika aktuella satsningar för havsmiljön och relevanta biståndsrelaterade projekt, exempelvis att:
- Sverige förbjuder utsläpp av tvättvatten från avgasreningssystem (scrubbers) på fartyg inom svenskt territorialvatten, vilket kommer att minska utsläppen av farliga ämnen.
- Sverige har tagit de första stegen för ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen med möjlighet till vissa undantag. Regeringen har presenterat en proposition i frågan som antagits av Riksdagen.
- Sverige stärker det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten.
- Sverige bidrar med medel till IOC-UNESCO för hållbar havsförvaltning i Afrika samt med medel till The Ocean Foundation för att stärka utvecklingsländernas arbete mot försurning av haven.
Europeisk havspakt ska främja blå ekonomi
Under konferensen presenterade ordförande Ursula von der Leyen EU-kommissionens havspakt, The European Ocean Pact. Det är en ny strategi för att bättre skydda haven, främja en blå ekonomi och stödja välbefinnandet hos de människor som bor i kustområden. Pakten presenterar EU:s havspolitik som ett gemensamt ramverk för att möta hoten mot havet, kustsamhällen, öar och yttre regioner.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ledde Sveriges delegation med deltagare från flera myndigheter, forskning, företag och departement. Statsrådet höll Sveriges nationella anförande och deltog i flera event, bland annat om ökat skydd av havet, regionalt havssamarbete, havsmedvetenhet samt det svenska näringslivets engagemang för haven. HKH Kronprinsessan deltog också i delegationen.
Chile och Sydkorea står värd för nästa havskonferens 2028.
Sverige förbereder ratificering av BBNJ-avtalet
Sverige var pådrivande i de globala förhandlingarna om ett nytt avtal för skydd och hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion, det så kallade BBNJ-avtalet (Biodiversity Beyond National Jurisdiction). Det är ett nödvändigt verktyg för att uppnå det globala målet att skydda 30 % av havet till år 2030. Havskonferensen skapade ett starkt momentum för avtalets ikraftträdande.
Sverige undertecknade avtalet i september 2023 och har som mål att ratificera och genomföra det så snart den nya lagstiftningen är på plats. Vissa länder kan ratificera först och sedan lagstifta efter, men vi har en annan ordning i Sverige. Det förklarar varför några länder har ratificerat snabbare än Sverige.
För att kunna ändra lagstiftningen så behöver en utredning genomföras, som UD tillsatte så fort avtalet i New York var klart. Utredningens betänkande presenterades för utrikesministern under våren: Sveriges tillträde till det nya globala avtalet till skydd för miljön i världshavet
Utredningens betänkande är nu ute på remiss. Därefter kommer regeringen med ett lagförslag enligt den process vi har för lagstiftning i Sverige. Först därefter kan Sverige ratificera avtalet.
Genvägar
Om havskonferensen
Sverige var initiativtagare till och stod tillsammans med Fiji värd för den första FN-konferensen om hav the UN Ocean Conference (UNOC) i New York den 5–9 juni 2017. Mötet bidrog till ett ökat intresse för havsfrågorna och till att de fick en tydligare placering den globala utvecklings- och hållbarhetsagendan.
Portugal och Kenya stod värd för den andra havskonferensen, UNOC-2, i Lissabon 2022. Fler än 2000 frivilliga åtaganden gjordes sammantaget vid de två tidigare havskonferenserna, UNOC-1 och UNOC-2. Viktiga internationella överenskommelser har antagits och FN har utropat ett årtionde för havsforskning 2021–2030.
