COP30 bör staka ut vägen för genomförandet av de nya nationella klimatplanerna
Publicerad
FN:s klimatkonferens COP30 äger rum i Brasilien den 10–21 november. Länderna ska lämna in sina nationella klimatplaner inför mötet och det är summan av dessa klimatplaners åtgärder som kommer att visa om världen är på rätt väg i klimatarbetet. Sverige lyfter fram att näringslivets tekniska lösningar och innovationer kan bidra till att påskynda omställningen.
Ladda ner:
På COP30 utgör Sverige en del av EU:s förhandlingsdelegation. Sverige och alla andra medlemsländer har dessförinnan förhandlat kring en gemensam EU-position. För Sverige innebär det globala klimatarbetet både en brådska utifrån vetenskapen och möjligheter i form av stärkt konkurrenskraft, nya jobb och tillväxt samt innovation och utveckling, vilket avspeglas även i EU:s position som beslutades den 21 oktober.
Näringslivet kan erbjuda lösningar
Sverige lyfter fram näringslivets roll i klimatarbetet och menar att svenska företag kan visa upp en rad lösningar för minskning av utsläpp och stärkt motståndskraft. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa vände sig till parterna inom Parisavtalet efter klimatmötet COP29 i Baku med budskap om de lösningar och innovationer som svenska bolag kan erbjuda och som redan kan tillämpas i klimatarbetet.
EU-ministern deltar i högnivåmötet
Den svenska delegationen består av ett 20-tal representanter för flera departement och myndigheter under ledning av chefsförhandlare Mattias Frumerie. Företrädare för regeringen kommer också att närvara. DDMM Konungen och Drottningen och EU-minister Jessica Rosencrantz representerar Sverige i det inledande högnivåmötet den 6–7 november.
Svensk paviljong på plats
Business Sweden ansvarar för den svenska paviljongen på COP30 och där samlas även i år en delegation med svenska myndigheter och företag och från en rad olika branscher.
Business Sweden lanserade rapporten Sweden – The Climate Matchmaker for Global Action under FN:s Climate Week i september 2025. Den har tagits fram inför COP30 för att hjälpa länder att matcha sina klimatutmaningar med svenska lösningar, att göra sina nationella klimatplaner (NDC:er) mer genomförbara och investeringsvänliga, samt att öka sin attraktivitet för hållbara investeringar. Det svenska erbjudandet återspeglas i konceptet Sweden The Climate Matchmaker där ett intresseområde kan matchas med en lösning.
Centralt att minska utsläppsgapet
En central fråga för Sverige är att COP30 når ett förhandlat resultat som svarar mot den samlade ambitionsnivån i parternas nya nationella klimatplaner, NDC:er, och den syntesrapport som UNFCCC:s (klimatkonventionens) sekretariat tar fram av parternas inlämnade planer.
COP30 bör därför fastställa hur parterna gemensamt kan påskynda arbetet för att minska det förväntade utsläppsgapet, det vill säga skillnaden mellan 1,5-gradersmålet och hittills utlovade åtgärder. Sverige menar att särskilt fokus bör läggas på hur länderna med de största utsläppen kan tillämpa tillgängliga lösningar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Finansiering ska säkras
Frågan om finansiering av klimatåtgärder återkommer även på COP30. Mötet ska besluta om hur man tar vidare arbetet med med Parisavtalets artikel 2.1.c, som handlar om att styra om finansiella flöden så att de stöttar en klimatmässigt motståndskraftig utveckling. Det gäller också genomförandet av den så kallade Baku to Belém Roadmap som innehåller åtgärder för att säkra att finansieringsmålet på 1 300 miljarder USD uppnås till 2035 med både offentligt och privat kapital. Sverige menar att länder behöver skapa attraktiva investeringsklimat för att kunna ta del av och främja gröna investeringar.
Sverige generös givare av klimatbistånd
Sverige är en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering i relation till BNP inom klimatbistånd och till klimatfonderna som Globala miljöfonden GEF och Gröna klimatfonden GCF. Sverige är för närvarande ordförande i den Gröna klimatfonden. Det svenska klimatbiståndet 2024 var rekordhögt och uppgick till drygt 11,1 miljarder kronor, en ökning med 1,5 miljarder kronor jämfört med året innan. Jämfört med 2022 är det en ökning med mer än 2,5 miljarder kronor, ca 29%. Den internationella klimatfinansieringen ska bidra till både utsläppsminskning och klimatanpassning. Energimyndigheten ansvarar för Sveriges program för Parisavtalets artikel 6. Med tanke på de omfattande globala behoven kommer dock bistånd aldrig att vara tillräckligt. Därför arbetar Sverige bland annat med att utveckla innovativa finansiella verktyg för klimatfinansiering, för att exempelvis attrahera ökad privat finansiering.
COP30 förväntas också besluta om ett antal indikatorer för att mäta global klimatanpassning och anta en handlingsplan för jämställdhet och klimat som stärker genusperspektivet i det fortsatta arbetet.
