COP17 pekade ut riktningen för det fortsatta arbetet för biologisk mångfald
Publicerad
FN:s partsmöte inom Konventionen för biologisk mångfald, CBD COP17, följde upp det globala arbetet med genomförande av åtgärder för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald. Mötet betonade vikten av att frågor om biologisk mångfald och klimat behöver hanteras samlat. En nordisk paviljong var en viktig plattform för dialog och kunskapsutbyte, där nordiska och inte minst svenska företags arbete, uppmärksammades.
-
Presidiet vid CBD COP17 vid den avslutande plenaren.
Foto: UNEP.
-
Charlotta Sörqvist är Sveriges chefsförhandlare för konventionen om biologisk mångfald.
Foto: Erica Grankvist, Regeringskansliet.
-
CBD COP17 ägde rum i oktober i Jerevan i Armenien.
Foto: Erica Grankvist, Regeringskansliet.
Under temat Taking Action for Nature stod Armenien den 19-30 oktober 2026 värd för partsmötena för Konventionen om biologisk mångfald samt dess protokoll, Cartagenaprotokollet och Nagoyaprotokollet. Närmare 15 000 deltagare från mer än 190 länder deltog under partsmötenas olika skeden.
Fokus på genomförandet av Kunming-Montrealramverket
En huvudfråga för COP17 var uppföljningen av genomförandet av Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald (KMGBF). Ramverket är världens gemensamma handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030 genom att sätta upp konkreta mål.
Konventionens parter har bidragit till uppföljningen genom att skicka in nationalrapporter som samlades i en global rapport. COP17 beslutade att lyfta fram behovet av fortsatt ambition i genomförandet av ramverket och identifierade ett antal viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. En av frågorna som uppmärksammades var att parterna behöver öka takten i arbetet med att skydda vatten och marina miljöer. Det fortsatta arbetet behöver också tydligare uppmärksamma underliggande drivkrafter till förlust av biologisk mångfald, som föroreningar och klimatförändringar.
Bred resursmobilisering från alla källor
En annan central fråga under COP17 var de verktyg som krävs för att genomföra ramverket. Dit hör kapacitetsbyggande, teknikutveckling och behovet av en bred resursmobilisering från alla källor, det vill säga att medel från såväl nationella medel, biståndsmedel och privat finansiering behövs. Parterna enades om att fortsätta arbeta för att givarbasen behöver breddas, så att fler länder och aktörer bidrar i arbetet. Detta lyfter samtidigt fram att frågor som nationellt ägarskap, delaktighet, effektivitet och ansvarstagande är centrala för biståndet till biologisk mångfald. [Statssekreterare Daniel Westlén fick uppdraget att tillsammans med Senegals Miljöminister Aliou Gori Diouf vägleda ministersamtalen om resursmobilisering.]
Arbetsformer för urfolks och lokalsamhällens deltagande
Mötet förhandlade också om arbetsformerna för den särskilda arbetsgruppen om frågor av relevans för urfolk och lokala samhällen. COP17 beslutade om en arbetsordning, men vissa frågor, bland annat om representation, skjuts upp till kommande möten.
Starkare koppling mellan biologisk mångfald och klimat
COP17 sände viktiga signaler om att frågor om biologisk mångfald och klimat behöver hanteras samlat. Detta är viktigt inte minst för det arbetet på klimatmötet COP31. Beslut togs också för att lyfta fram att konventionens arbete med att skydda särskilt viktiga havsområden också har betydelse för genomförandet av avtalet om biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (det s.k. BBNJ-avtalet).
Vetenskapens roll betonades i förhandlingarna
Betydelsen av oberoende vetenskap som grund för beslutsfattande lyftes fram, bland annat hänvisningar till rapporter och slutsatser från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Många länder, däribland EU och Sverige, ställde sig bakom ett särskilt uttalande, Statement on Science, för att understryka att bästa tillgängliga vetenskap, i kombination med starka och tillförlitliga gränssnitt mellan vetenskap och politik, behöver utgöra grunden för det fortsatta arbetet.
Svensk närvaro och nordiskt samarbete
Sverige deltog med en förhandlingsdelegation bestående av representanter från Klimat- och näringslivsdepartementet, Utrikesdepartementet, Landsbygd- och infrastrukturdepartementet, Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sametinget.
För första gången fanns en nordisk paviljong vid ett partsmöte under konventionen. Paviljongen blev en viktig plattform för dialog och kunskapsutbyte genom ett omfattande program som lyfte fram nordiska, och inte minst svenska företag och företagsorganisationer Den svenska ambassaden beskrev sitt arbete med att stödja den gröna omställningen i Armenien och arrangerade flera sidoevenemang för att stärka det svenska främjandearbetet, bland annat filmvisningar, studiebesök och företagsdialoger.
Nästa steg
Nästa partsmöte under Konventionen om biologisk mångfald, COP18, kommer att äga rum i Ecuador år 2028.
