Debattartikel från Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen

Näringslivet har blivit den nya miljörörelsen

Publicerad 15 juni 2023

Klimatet är en av vår tids stora ödesfrågor. Vi står inför ett helt avgörande skifte från fossilt till fossilfritt, och ska ställa om hela samhället för att nå nettonollutsläpp år 2045. Nu ökar vi takten i det arbetet, skriver statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i en gemensam debattartikel i Dagens Industri den 14 juni.

Många känner med rätta oro inför klimatförändringarna. Debatten fastnar lätt i en känsla av hopplöshet. När Novus frågade svenskarna vad de tror har hänt med utsläppen sedan 1990 svarade bara två av tio att de har minskat. Betydligt fler trodde att utsläppen av växthusgaser ökat.

Sanningen är att Sveriges territoriella utsläpp har minskat med drygt 30 procent. Med andra ord har vi redan genomfört en tredjedel av maratonloppet mot nettonollutsläpp. Nu ska vi springa de återstående två tredjedelarna av loppet till 2045.

EU:s historiska klimatpaket – Fit for 55 – visar att förändring är möjlig. Till år 2030 ska utsläppen inom EU minskas med minst 55 procent och år 2050 ska EU blir världens första klimatneutrala kontinent. Alla EU:s medlemsländer får bindande klimatmål, inget land kommer längre undan. Det är bara genom internationellt samarbete klimatkrisen kan bemötas effektivt. Om resten av världen hade följt EU:s exempel skulle Parisavtalets mål om högst 1,5 graders uppvärmning infrias.

Det här har även Sverige visat genom historien. Klimatavtrycket från uppvärmningen av bostäder och lokaler har i princip utraderats. Utsläppen har minskat med 92 procent sedan 1990, tack vare utfasningen av oljepannor. Ett annat historiskt exempel är kärnkraftsutbyggnaden på 70- och 80-talet, som trängde undan smutsig elproduktion och möjliggjorde dåtidens stora elektrifiering.w

Nu fortsätter resan mot nettonollutsläpp år 2045. Vägen dit stavas åter elektrifiering. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Elektrifieringen är nyckeln. 

Under våren har regeringen lett rundabordssamtal med olika samhällsaktörer för att identifiera och undanröja hinder för den gröna omställningen. På fredag bjuder vi in till ett nationellt klimatmöte för att samla ihop de bästa idéerna från näringslivet, akademin, civilsamhället och intresseorganisationer inför den klimathandlingsplan som ska presenteras under hösten.

Det kokar av initiativkraft från norr till söder, inte minst inom industrin. Man kan med fog hävda att näringslivet har blivit den nya miljörörelsen. 

Ta bara planerna på att tillverka fossilfritt stål. Stålproduktionen är globalt sett en av de största klimatbovarna. Sverige är nu ett av de länder som går i bräschen för att revolutionera den järnmalmsbaserade ståltillverkningen med både privata företag och statliga initiativ. Häromveckan fattade SSAB ett investeringsbeslut om att ställa om produktionen i Oxelösund, vilket möjliggör en minskning av Sveriges totala CO2-utsläpp med tre procent. 

I Örnsköldsvik togs nyligen det första spadtaget till Europas största anläggning för produktion av gröna elektrobränslen. Målet är grön omställning av sjöfarten, som idag sitter fast i ett beroende av diesel och tjockolja. Bredvid Forsmarks kärnkraftverk planeras storskalig produktion av elektrobränsle för flyget.

Även fordonsklustret i Västsverige ligger i framkant i omställningen. Volvo Cars ska enbart sälja elbilar från 2030 och nyligen tog Volvo Lastvagnar emot en stororder på 1 000 elektrifierade tunga lastbilar. Det är Volvos största affär för ellastbilar hittills. 

Omvärlden ser med beundran på allt som sker i Sverige inom den gröna omställningen. Malmen, skogen och vår fossilfria elmix gör Sverige unikt lämpat för att leda klimatomställningen. Det öppnar också nya exportmöjligheter. Och genom att vara tidigt ute och offensiva på klimatområdet säkrar våra företag konkurrenskraft inför framtiden. De företag som sitter kvar i fossilberoende kommer på sikt att helt slås ut från marknaden.

Nu måste Sverige byta mentalitet och komma bort från bilden att den gröna omställningen bara innebär uppoffringar. För Sverige innebär den stora möjligheter. 

Samtidigt är klimathotet ett faktum och det är bråttom att få rätt åtgärder på plats. Den klimatpolitik som regering driver är ambitiös, effektiv och resultatinriktad. Det måste bli mindre prat och mer verkstad, färre politiska låsningar, fler ja-beslut och mer framtidstro och stolthet över vad Sverige har åstadkommit och kan åstadkomma. För låt oss vara ärliga: Det finns intressekonflikter i klimat- och miljöfrågorna. Då måste riksdag och regering våga ta ställning.

Vi lovade att höja tempot dramatiskt på avgörande punkter. Det levererar vi nu, beslut efter beslut:

• Förenkla och korta tillståndsprövningarna. I måndags presenterade samarbetspartierna en ny utredning för att ta ett helhetsgrepp kring tillståndsprocesser. Men redan i höst kommer skarpa förslag för att skynda på besluten.
  
  
• Mer sol- och vindkraft. Nyligen gav regeringen grönt ljus till att bygga två vindkraftsparker ca 25 km ut till havs utanför Varberg och Falkenberg. Vi har också tagit steg för att stimulera solkraftsproduktionen genom att öka avdraget för hushållen att installera solceller.
  
  
• Mer kärnkraft och elektrifiering. Regeringen gör en historisk satsning på över 4 miljarder kronor för laddinfrastruktur. Samtidigt har vi gett Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att stärka elsystemets motståndskraft. Regeringen har lagt förslag för att ta bort förbudet mot fler reaktorer än tio rektorer, och möjliggjort för nya reaktorer på nya platser. I nästa vecka röstar riksdagen om att ändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Vattenfall ska under sommaren inleda formella dialoger med boende runt Ringhals för att kunna bygga ny kärnkraft.

Vi är övertygade om att framgångsrikt klimatarbete utformas i samspelet mellan EU:s klimatregler och näringslivets unika anpassningsförmåga. Vi vet att det går att kombinera högt ställda klimatmål med stärkt konkurrenskraft, fler jobb och en god välfärd. Politikens främsta uppgift blir att skapa de rätta förutsättningarna för den gröna omställningen bland annat genom tillgången till stora mängder fossilfri energi och effektiva tillståndsprocesser. Så når vi nettonollutsläpp år 2045.

Ulf Kristersson, statsminister 

Ebba Busch, energi- och näringsminister 

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister