Frigör kraften i hälsodata
Publicerad
Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed. Dagens Industri, den 20 maj 2025.
Sverige har en lång tradition av att samla in data genom patientjournaler, biobanker, kliniska prövningar och till hälsodataregister. Men vi saknar tydliga, säkra och smidiga vägar för att använda dessa hälsodata till forskning, innovation och beslutsfattande.
Nu läggs grunden för en ny digital infrastruktur som frigör kraften i den hälsodata som finns. Genom fyra myndighetsuppdrag ska nu Sverige stärkas som forskningsnation och förberedas för det europeiska hälsodataområdet – European Health Data Space (EHDS). Det här är ett steg mot en mer kunskapsdriven vård och starkare life science.
I dag är verkligheten onödigt krånglig. Många av Sveriges patienter kan berätta om hur de ofta behöver upprepa sin sjukdomshistoria vid varje vårdkontakt. Särskilt om det är en person med ett sällsynt hälsotillstånd, där bristen på en nationell digital infrastruktur för hälsodata innebär att hälsouppgifter inte alltid följer med patienten mellan olika vårdkontakter. Detta kan leda till att patienten måste förklara sina symtom och vårdbehov om och om igen. Särskilt när de möter nya läkare som kanske inte är bekanta med deras tillstånd.
Det är inte säker vård.
För att påskynda omställningen, och säkerställa att relevanta aktörer har den information de behöver, har regeringen gett ett uppdrag till Ehälsomyndigheten om att stödja vårdgivare och systemleverantörer i samband med anslutningen till den nationella digitala infrastrukturen. Bristen på tillgänglig hälsodata skapar även andra problem än de som patienterna möter. Den som vill använda data – exempelvis en forskare som studerar cancerbehandling eller ett företag som utvecklar nya läkemedel – måste vända sig till varje enskild region eller myndighet. Samma ansökan kan få bifall i en region men avslag i en annan.
Det här gör processen inte bara svår utan även obegriplig. Internationella aktörer påpekar avsaknaden av en samlad ingång som ett hinder för att bedriva kliniska prövningar i Sverige. Prövningar som är en förutsättning för utvecklingen av nya läkemedel och medicintekniska produkter.
Därför får Socialstyrelsen nu i uppdrag att förbereda sig för att bli ett nationellt organ för tillgång till hälsodata – även kallat HDAB. Det innebär att forskare och andra användare får en tydlig ingång för ansökningar om tillgång till hälsodata för sekundäranvändning. Socialstyrelsen ska pröva och fatta beslut om datatillstånd och dessutom tillhandahålla en nationell katalog över tillgängliga dataset. I stället för att jaga information hos 21 olika regioner, kan en forskare vända sig till en gemensam ingång för att identifiera vilka relevanta data som finns hos olika datainnehavare. Det sparar tid och resurser samtidigt som det stoppar frustration som dagens system ofta ger upphov till.
Men det räcker inte med bättre tillgång, nyttjandet av hälsodata måste även ske på ett säkert sätt. Därför får Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda hur säkra behandlingsmiljöer ska organiseras. I dessa kan aktörer arbeta med känsliga uppgifter utan att de behöver lämnas ut. På så sätt ökar tillgången till data som kan bidra i viktig och banbrytande forskning.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) får i uppdrag att förbereda ansvaret för att övervaka och kontrollera regelefterlevnad enligt EHDS. Genom att utgå från befintliga strukturer blir rollfördelning tydligare än om man tillskapar helt nya strukturer. Denna tydlighet kan i sin tur skapa ett ökat förtroende.
I EHDS, som börjar tillämpas stegvis från 2027, finns bestämmelser om både primäranvändning, det vill säga användning av hälsodata för tillhandahållande av hälso- och sjukvård, och sekundäranvändning, dvs när hälsodata används för andra ändamål såsom beslutsfattande, hälsoforskning och innovation. En viktig utgångspunkt är att den enskilde antas vilja bidra med sina data, istället för att aktivt samtycke krävs. Samtidigt finns det med denna opt-out-lösning fortfarande möjlighet för en patient att välja att inte tillgängliggöra sin hälsodata för sekundäranvändning.
Hälsodata som inte nyttjas är en förlorad möjlighet. Men data som används ansvarsfullt och effektivt skapar förutsättningar för att utveckla nya behandlingsmetoder, bättre beslutsunderlag och en mer jämlik vård. Det gagnar patienterna och gynnar vården. Det stärker forskningen. Och det gör Sverige mer konkurrenskraftigt.
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
