Debattartikel från Försvarsdepartementet, Utbildningsdepartementet

"Så öppet som möjligt – så säkert som nödvändigt"

Publicerad 02 juni 2025

Utbildningsminister Johan Pehrson och försvarsminister Pål Jonson, debattartikel, Dagens industri, den 1 juni 2025.

Vi ska vara världsledande på det som spelar roll för framtiden. Men spetsforskning kräver både spetskompetens och spetsberedskap. Därför stärker vi nu det systematiska säkerhetsarbetet på våra universitet, skriver Johan Pehrson, utbildningsminister och Pål Jonson, försvarsminister.  

I en tid av krig i Europa, tilltagande teknikkapplöpning och auktoritära regimers försök att påverka öppna samhällen står Sverige inför nya säkerhetshot. Regeringen stärker därför kraftigt svensk försvarsförmåga. I det arbetet ingår såväl militära muskler som civil beredskap. En avgörande del är att skydda den svenska spetsforskningen. Vår kunskap är inte bara en resurs för utveckling, säkerhet och välfärd – utan också ett värdefullt byte för illvilliga staters spionverksamheter.

Antagonistiska aktörer använder allt oftare akademiska samarbeten som verktyg i sitt säkerhetspolitiska spel. Det sker genom otillbörlig påverkan, tekniköverföring och spionage – och det riktas mot svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsparker. 

Samtidigt är internationellt samarbete en förutsättning för världsledande forskning. Utan öppna utbyten stagnerar kunskap, innovation och utveckling. Spetskompetens – rekryterad såväl inom som utanför Sveriges gränser – är en förutsättning för att vi ska fortsätta vara en forskningsnation i världsklass.  Regeringens slutsats är att vi måste hantera riskerna, inte stänga ute omvärlden.

För att uppnå detta ger regeringen nu Vetenskapsrådet i uppdrag att ansvara för vägledande nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering. Arbetet ska ske i samarbete med Vinnova.

Vetenskapsrådet kommer att föra dialog om ansvarsfull internationalisering med universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra myndigheter – men också med centrala aktörer för Sveriges säkerhet, som Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter och Säkerhetspolisen. Riktlinjerna ska användas brett och revideras när omvärldsläget så kräver.  

Det här är ett steg i regeringens arbete med att ge universitet, högskolor och forskningsfinansiärer stöd i att systematiskt identifiera, hantera och minimera risker i internationella samarbeten. Lärosätena, finansiärerna och andra relevanta myndigheter ges i uppdrag att ta fram egna verksamhetsanpassade riktlinjer och implementera dem.

Spionage ska stoppas innan det sker. Forskning med strategisk eller militär potential – som AI, kvantteknologi och bioteknik – är särskilt utsatt. Riktlinjerna tydliggör att riskbedömningar måste göras redan innan samarbeten inleds, att lärosätena har en skyldighet att uppehålla strikt informationssäkerhet för känslig kunskap och att både forskare och personal ska utbildas i hur cyberspionage, påverkan och påtryckningar ser ut i praktiken. Det handlar om sund riskmedvetenhet.

Säkerhetspolisen och militära underrättelsetjänsten (MUST) har i flera årsrapporter varnat för hur aktörer med olika syften utnyttjar öppen forskning för att komma åt kunskap som kan användas för att stärka deras militära eller teknologiska kapacitet. Sverige har redan varit föremål för sådana aktiviteter – och det finns skäl att anta att hotbilden kommer öka. Svensk spetsforskning är högintressant för Ryssland, Kina och Iran. I en allt osäkrare omvärld är försvaret av forskningen – som lägger grunden för morgondagens stridsflygplan, kärnreaktorer och kvantdatorer – viktigare än någonsin.

Säkerhet och öppenhet är inte motsatser – de är förutsättningar för varandra. När vi stärker skyddet för den akademiska friheten mot yttre hot, försvarar vi samtidigt det som gör svensk forskning stark: tillit, samarbete och excellens. Sverige ska inte bara vara en kunskapsnation, vi ska vara ledande inom vetenskapen. Det kräver höga ambitioner också när det gäller att skydda vår forskningsmiljö.

Målet är självklart: vi ska vara världsledande på det som spelar roll för framtiden. Från artificiell intelligens och kvantteknologi till biomedicin och hållbar energi. Men spetsforskning kräver både spetskompetens och spetsberedskap. Därför stärker vi nu det systematiska säkerhetsarbetet på våra universitet. 

Vi gör detta inte för att misstänkliggöra internationella samarbeten. Tvärtom. Vi gör det för att trygga dem. Det är också en förutsättning för samarbeten med allierade och partners. Medvetenhet om risker är en förutsättning för långsiktigt hållbar samverkan.

Ska Sverige fortsätta vara en forskningsnation i framkant måste vi stå upp för både öppenhet och säkerhet. Vi ska kunna säga ja till forskningssamarbeten – och samtidigt veta att vi gjort vår hemläxa. Att skydda akademins integritet är att skydda Sveriges säkerhet. Men det är också att skydda friheten att samarbeta med världen.

Vårt budskap är tydligt: så öppet som möjligt – så säkert som nödvändigt.