Översyn av EU:s ansvarsfördelningsförordning om medlemsstaternas nationella klimatmål 2020/21:FPM137
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet, COM (2021) 555.
Ladda ner:
Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen ett omfattande lagstiftningspaket med syfte att se över EU:s lagstiftning för att nå det skärpta 2030-målet om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) är en av rättsakterna som omfattas av översynen. ESR reglerar utsläppen från byggnader, jordbruk, avfallshantering, transporter samt småskalig industri. Under den nuvarande förordningen ska utsläppen i dessa sektorer minska med 30 % (29 % för EU27) jämfört med 2005 års nivåer i perioden 2021– 2030. Utsläppsutrymmet fördelas i nationellt bindande mål fördelade utifrån BNP/capita i ett spann mellan +/- 0 % till – 40 %. Sverige har tillsammans med Luxemburg det skarpaste utsläppsmålet om -40 %.
Kommissionen föreslår att det övergripande utsläppsmålet skärps till -40% och att samtliga medlemsstater bidrar till ambitionshöjningen. Som ett led i detta skärps därmed även de nationella utsläppsmålen i ett reviderat målspann om -10% till -50%. Sverige föreslås tillsammans med fyra andra länder få det skarpaste utsläppsmålet. Enligt förslaget ska målen fortsatt fördelas utifrån BNP/capita med viss justering för kostnadseffektivitet. De befintliga flexibiliteterna lämnas oförändrade frånsett att möjligheten att tillgodoräkna sig ökade upptag av växthusgaser delas upp över de två åtagandeperioderna. Därutöver förslås en ny frivillig reserv till vilken en medlemsstat kan dela med sig av eventuella upptagskrediter som sedan kan användas av andra medlemsstater för att nå sina utsläppsmål.
Regeringen välkomnar förslaget att skärpa det övergripande målet i EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR). Utöver att genomföra det skärpta 2030-målet anser regeringen att ESR även behöver bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU 2050.
Regeringen avser främja principen om ökad konvergens mot 2050-målet och välkomnar att samtliga medlemsstater ska bidra till ambitionsökningen.
Regeringen ser positivt på att flexibiliteter fortsatt begränsas och framhåller att dessa måste utformas så att miljöintegriteten upprätthålls och att klimatmålets uppfyllelse inte äventyras. Regeringen framhåller att 2030-målet huvudsakligen ska uppnås genom utsläppsminskningar och att deltagande i flexibiliteter ska vara frivilligt. Vidare anser regeringen att utformningen av medlemsstaternas nationella utsläppsbanor behöver säkerställa ett tillräckligt omställningstryck under hela perioden fram till 2030.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.