Faktapromemoria från Miljödepartementet

Reviderad LULUCF-förordning 2020/21:FPM138

Publicerad

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller omfattningen, förenklingen av efterlevandebestämmelser, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och kollektivt förbindande till klimatneutralitet 2035 inom markanvändning, skogsbruk och jordbrukssektorn, och förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, spårning av framsteg och översyn, COM (2021) 554.

Ladda ner:

Förslaget om ändring av LULUCF-förordningen (EU) 2018/841 och förordning (EU) 2018/1999 är en del av paketet "Fit for 55". Förslaget syftar till att stärka LULUCF-sektorns bidrag till den ökade övergripande klimatambitionen genom att för perioden 2026–2030 införa bindande krav om ökad sänka på medlemsstatsnivå för att sammantaget uppnå en kolsänka om 310 miljoner ton till 2030. Efter 2030 föreslås en kombinerad marksektor (LULUCF och jordbruk) skapas med målet att uppnå sektoriell klimatneutralitet på EU-nivå från 2035.

Regeringen konstaterar att kommissionens förslag till revidering av LULUCF-förordningen innebär omfattande förändringar jämfört med dagens regelverk, och ser behov av ytterligare analyser. Regeringen ser positivt på kommissionens inriktning mot ökad klimatambition men bland annat behöver effekten av ökade incitament för nettoupptag på andra miljömål, landsbygdsutveckling och en växande cirkulär bioekonomi analyseras. Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen är dock kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter den föreslagna ansvarsfördelningen. Regeringen anser därutöver att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 bör sänkas till en nivå som är kompatibel med det svenska klimatpolitiska ramverket och möjliggör en utveckling av bioekonomin med en fortsatt hög aktivitet i svenskt skogsbruk i linje med dagens nivå. Regeringen avser analysera detta närmare.

Regeringen framhåller att ytterligare analys krävs på medlemsstatsnivå för vilka åtaganden som på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt bidrar till klimatneutralitetsmålet 2050. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden vara indikativa. Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor snarare bör sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.