Faktapromemoria från Finansdepartementet

Meddelande om finanspolitisk vägledning för 2023 2021/22:FPM72

Publicerad 07 april 2022

Fakta­promemoria gällande meddelande från kom­missionen till rådet - Finanspolitisk vägledning för 2023, COM(2022) 85 final.

Ladda ner:

• Meddelande om finanspolitisk vägledning för 2023, 2021/22:FPM72 (pdf 229 kB)

I det aktuella meddelandet föreslår kommissionen breda riktlinjer för hur finanspolitiken i EU:s medlemsstater bör utformas för år 2023.

Den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten som aktiverades med anledning av covid-19-pandemin är fortsatt aktiverad för 2022, men väntas avaktiveras för 2023. Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina inneburit en ny osäkerhet för ekonomin som kräver noggrann analys. Kommissionen anser därför att medlemsstaterna bör vara beredda att anpassa sin finanspolitik i takt med att situationen utvecklas och avser göra en ny bedömning om undantagsklausulen senare under våren.

EU:s ekonomi går in i det tredje året av covid-19-pandemin men har slutit gapet till BNP-nivåerna före pandemin. Den ekonomiska återhämtningen under 2021 var stark men avtog mot slutet av året. Tillväxten väntas fortsätta under 2022 och 2023, om än i något långsammare rakt. Kommissionen skriver att den senaste prognosen gjordes före Rysslands invasion av Ukraina. Kriget för med sig ett antal risker på nedåtsidan och innebär att osäkerheten ökat.

Kommissionen lägger fram 5 principer för finanspolitiken för 2023 och som kommer att vara centrala i kommissionens bedömning av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram som lämnas in under våren. De fem principerna är: Säkerställ koordinering och en lämplig ”policymix”, säkerställ skuldhållbarhet genom en gradvis, och högkvalitativ, anpassning av finanspolitiken, samt genom ekonomisk tillväxt, främja investeringar och hållbar ekonomisk tillväxt, främja finanspolitiska strategier som innehåller ett medelfristigt perspektiv, och som tar hänsyn till RRF, och differentiera finanspolitiken och ta hänsyn till den eurospecifika dimensionen.

Kommissionen beskriver hur den avser att tillämpa delar av stabilitets- och tillväxtpakten framöver. Kommissionen avser inte inleda några underskottsförfaranden under våren 2022 med hänsyn till det exceptionella och osäkra ekonomiska läget med anledning av covid-19-pandemin och kriget i Ukraina. Man avser dock återkomma och göra en ny bedömning på hösten 2022. När det gäller det s.k. skuldkriteriet avser kommissionen inte tillämpa det i nuläget och inte heller inleda några underskottsförfaranden baserat på det.

Kommissionen avslutar med att sammanfatta de diskussioner som ägt rum inom ramen för den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning. Baserat på den offentliga debatten med intressenter och diskussionerna bland medlemsstaterna föreslår kommissionen följande områden för det fortsatta arbetet: Att säkerställa skuldhållbarhet och främja hållbar tillväxt, investeringar och reformer, att stärka det medelfristiga perspektivet i det finanspolitiska ramverket, eventuella lärdomar från erfarenheterna av faciliteten för återhämtning och resiliens, samt förenkling, nationellt ägarskap och genomförande.

Regeringen kan brett välkomna kommissionens meddelande om den finanspolitiska inriktningen för 2023. Det är viktigt att medlemsstaternas finanspolitik, liksom tillämpningen av det finanspolitiska ramverket, rör sig mot en normalisering. Givet det osäkra läget i omvärlden, är det samtidigt viktigt att EU:s medlemsstater vid behov kan anpassa sin finanspolitik.

Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna.